En gång dansade hundratals finnar tango på helgerna. Mataffärerna sålde traditionella finska livsmedel. Nu är finskan som bortblåst ur Göteborgs gatubild – och de sverigefinska barnens intresse för språket svalnar. Men på Skogomeskolan finns de som går mot strömmen.

 Som modersmålslärare i arabiska möter försteläraren Reeman Akily elever med varierande språkliga färdigheter och olika bakgrunder. Utifrån det jobbar hon med bland annat med differentierad undervisning och att ständigt bygga relationer med eleverna.

Den 6 december presenteras regeringens utredning om modersmålsundervisningens framtid. Frågan är om modersmålsundervisningen ska fortsätta vara en del av grundskolan eller inte? Hör debatten mellan Daniel Riazat (V), och Alexander Christiansson (SD). (webbradio)

Ukrainska familjer i Kiruna är besvikna över att de inte erbjuds modersmålsundervisning. För att barnen inte ska glömma bort alfabetet deltar en del i rysk modersmålsundervisning. "Men jag vill inte lära mig fiendens språk", säger Dinel Porshniev.

Han är en modersmålslärare som ”stärker elevernas kulturella identitet” och som ”bygger broar till det svenska samhället”. Därför utses Saúl Muñoz Ramirez idag till Årets språkliga eldsjäl.

Elever som läser modersmål har totalt sett högre meritvärde än de som inte läser modersmål. Det visar en undersökning som Ronneby kommun har gjort. "Det är viktigt att vi tar vara på den här möjligheten", säger Sonja Stranne, samordnare för flerspråkighet.

Från och med augusti i år planerar Södertälje kommun att erbjuda finsk förskoleverksamhet i Rösberga. Men Jessica Eerikkilä, mamma till en treåring, menar att det är försent. "Vi kommer flytta till en annan kommun med sverigefinsk förskola", säger Jessica Eerikkilä.

På Aspstrandens skola i Haparanda talar bara 45 procent av eleverna svenska i hemmet. Därför jobbar man extra mycket med språk och läsning i skolan.

Av de som har rätt att läsa sitt modersmål i grundskolan deltar bara 57 procent i undervisningen. Skillnaderna från språk till språk är dock stora – så även i fråga om nationella minoritetsspråk.

Örnässkolan i Luleå är en så kallad språknodskola och ingår i kommunens vision om hur man ska kunna bli bäst i hela landet på att tillvarata minoritetsspråk. En utmaning för skolans rektor Sofia Kvick. "Stort engagemang och förmåga att organisera har varit mitt starkaste bidrag", säger hon.

Rätten att läsa finska och andra nationella minoritetsspråk på gymnasiet utvidgas efter sommaren 2025. Då slopas kravet på att man ska ha goda kunskaper i språken för att få läsa de som modersmål på gymnasiet. Niondeklassaren Svante Johansson från Örbyhus har en viktig anledning till att fortsätta med finskan.

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt lär sig svenska och att undervisningen sker utifrån en kursplan som är anpassad efter deras förutsättningar. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en ny kursplan i grundläggande svenska ska införas samt att göra en översyn av modersmålsundervisningen. Till utredare utses Marie-Hélène Arnborg.