Der mangler lærere i både tysk og fransk på gymnasierne, men de studerende bliver væk fra de to sprogfag.

Med meritpoängssystemet har det frivilliga valet att läsa ett tredje språk i praktiken blivit obligatoriskt. ”Tyskan blir en slasktratt och en förvaringsplats för elever som tror att det är det minst krävande språket”, skriver språkläraren Veronika Knittel.

Sverigedemokraterna i Skurup vill förbjuda alla andra språk än svenska i skolan. Fler språk kan leda till ”utanförskap, mobbing och missförstånd”, menar SD.

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt. I Kristianstad har man lagt ner franskan i såväl mellan- som högstadiet. Samtidigt kämpar Gällivare för att även i elever i glesbygden ska få tillgång till språkundervisning.

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Why modern language GCSEs are in decline and what the government is doing.

Den ensidiga fokuseringen på engelska i skolan är skadlig för Sveriges konkurrenskraft. Kunskaperna i framför allt franska och tyska behöver stärkas när vår framtid är så tätt knuten till Europasamarbetet, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, och Anna Anu Viik, Språklärarnas Riksförbund.

Some primaries would be unable to afford specialist language teaching without the money they receive from overseas schemes.

Tysk-Svenska Handelskammarens och Tyska Ambassadens språkfrämjandeinitiativ Deutsch – Ditt val! har sedan starten förra året gjort succé bland skolor och skapat debatt kring tyska språkets ställning i Sverige. Det sprudlar av engagemang och aktiviteter på de 76 skolor runt om i landet som fick del av två miljoner kronor under detta läsår. Nu kan skolor lämna in ansökan om…

Språkkunskaperna i Sverige monteras ner, vilket är mycket oroväckande. Det minskande antalet elever som läser språk leder till färre språkstudenter, vilket i sin tur leder till brist på språklärare på alla nivåer, även på universitetsnivå, skriver Christina Rosén och Per Simfors, lektorer i tyska vid Linköpings universitet.

Systemet med extra meritpoäng i vissa ämnen är en katastrof som bör avskaffas, menar Tommy Sandebring, före detta gymnasiechef på Lidingö.

Meritpoängssystemets ursprung­liga vällovliga syfte var att stimulera elever att läsa mer matematik och språk, men i sin nuvarande ut­ formning är det i stället ett oerhört kraftigt styrsystem som är katastrofalt för gymnasisternas språkkunskaper, skriver Tommy Sandebring, före detta gymnasiechef i Lidingö.