De drygt 1 000 lärare som svarat på vår undersökning berättar om en arbetsmiljö där hot och våld är skrämmande vanligt. Varannan har utsatts för fysiskt våld av elever. Sju av tio har upplevt situationer där elever betett sig aggressivt eller allmänt hotfullt, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Varannan lärare på låg- och mellanstadiet har utsatts för fysiskt våld. Värst är det för lärare i fritidshem, enligt en färsk medlemsundersökning från ­Lärarförbundet.

11-åriga Maria i Borås blev mobbad genom elaka kommentarer i sociala medier.

Allt yngre barn utsätts för kränkningar via mobilen eller datorn, berättar Pernilla Bredberg, rektor på Frändeskolan i Vänersborg där de jobbar aktivt mot näthat.

Rapport om lärares utsatthet för hot och våld i fritidshem, förskoleklass och grundskolan årskurs 1-6. (pdf)

Oavsett om den är avsiktlig eller om den sker av misstag, så måste vi lärare vara vaksamma och agera mot rasism och antisemitism när vi upptäcker den. Det skriver Olle Linton, gymnasielärare i Stockholm.

"Den här övningen riskerar att legitimera den diskussionen", säger Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet.

Deras dotter har utsatts för antisemitiska trakasserier i skolan, och Ester och Yarin planerar att flytta till Israel. Efter Malmöforumet träffade utbildningsminister Anna Ekström den judiska familj som DN tidigare rapporterat om. "Skolan har ett solklart ansvar", säger hon.

Under tisdagen besökte skolminister Anna Ekström (S) Malmö Borgarskola och Fågelbackskolan för att höra hur de jobbar mot antisemitism. Och hon kräver att skolor agerar resolut mot elever som uttrycker sig kränkande.

För många av eleverna på Fågelbacksskolan blev resan till ett koncentrationsläger i Polen ett uppvaknande och en tankeställare. Väl hemma i Malmö började de allt mer ifrågasätta vardagsrasismen.

Peter Vig är idag anställd som judisk resurs på Malmö Borgarskola. Där upplever han inte problem med antisemitism, men under sina 20 år som lärare i Malmö utsattes han regelbundet och han tycker att det inte räcker med tillsägelser när någon uttrycker sig kränkande på skolan.

Det är inte särskilt konstigt att ungdomar som tillhör ett underrepresenterat kön i större utsträckning avbryter utbildningen och byter gymnasieprogram än andra, skriver Susanne Nyström i en ledare.