60.000 barn blir mobbade i svenska skolor varje dag och mycket av trakasserierna fortsätter även efter skolan på internet. Tjejzonen i Stockholm hjälper drabbade tjejer online.
Varför kallar vi misshandel, hot och kränkningar för nått annat när det sker i skolan, skriver Karin Adelsköld, komiker och programledare i en krönika i Expressen.
September är nollningarna och insparkarnas månad – därför kan det vara dags att prata om kränkande behandling med eleverna. Även om nollningen pågår utanför verksamheten kan skolan vara skyldig att anmäla om en elev utsätts för kränkande behandling.
Vi ligger på golvet och blundar, lärare, elever och jag. Jag funderar över om det är för att vi ska få en inre bild av den scen som skådespelarna målar upp med sina ord. Plötslig hör jag en röst i örat. "Du är mer än vad du tror".
Vid samma tidpunkt för ett år sedan – när skolorna hade varit i gång i ungefär fyra veckor – hade det eländigt nog redan författats ett halvdussin anmälningar om kränkningar i skolmiljö.
Hösten 2012 anmäldes 107 kränkningar i skolan i Örnsköldsvik. Det var betydligt fler än föregående termin, men väsentligt färre än när det nuvarande regelverket för kränkningar togs i bruk.
Om man går enbart på statistiken – att det är fyra gånger så många kränkningsrapporter hittills det här läsåret, mot för förra året vid samma tidpunkt – så kan man ledas att tro att klimatet i Örnsköldsviks skolor är på väg mot något fruktansvärt.