Bättre självförtroende och trygghet i yrkesrollen. Det är några av de positiva effekter som lärare anser sig fått efter att ha deltagit i Skolverkets satsning för att utveckla undervisningen i matematik – Matematiklyftet.
Två preliminära utvärderingar pekar på en framgång för Matematiklyftet, både när det gäller medverkan och resultat. Smolk i glädjebägaren är att många friskolor valt att ställa sig utanför.
Usla matteresultat i skolan har plågat de svenska politikerna i många år. I vår avslutas det statliga Matematiklyftet som skulle göra matten i skolan bättre. Och nu undersöker forskare på Mälardalens högskola hur det har fungerat i skolor runt om i Sverige, bland annat Västerås.
Matematiklyftet är en fortbildning för lärare som undervisar i matematik. Fortbildningen syftar till att stärka och utveckla kvaliteten i matematikundervisningen.
Tack vare att Alliansens budget gäller för 2015 fortskrider Matematiklyftet som är den största fortbildningsinsatsen i ett enskilt skolämne någonsin i Sverige, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M) och Erik Bengtzboe (M).
Vid årsskiftet nådde vi halvtid i Matematiklyftet. På Skolverkets hemsida står det att 12 800 lärare deltog under det första läsåret. Just nu arbetar 14 000 lärare med modulerna,skriver Anna Kindberg, ledamot i Lärarförbundets ämnesråd i matematik.
Skolverket har beviljat 104 miljoner kronor för att ytterligare 10 400 matematiklärare ska kunna delta i fortbildningsinsatsen Matematiklyftet. Det innebär att åtta av tio matematiklärare nås av satsningen.