En tydlig struktur för det arbetsplatsförlagda lärandet har gett lärarna på Rönninge gymnasium i Salems kommun större möjlighet att stärka eleverna i deras yrkesroll.

Det kommer att saknas 300 000 yrkesutbildade i Sverige år 2035. Samtidigt har ungas intresse för att gå en gymnasial yrkesutbildning sjunkit. I nya numret av Skolportens magasin intervjuas bland annat forskaren Per-Åke Rosvall, som menar att vi måste höja statusen för yrkesprogrammen.

I ett demokratiskt samhälle är förmågan att läsa och skriva ett grundläggande fundament. Här har skolan och skolbiblioteket en bärande roll. Det skriver Moa Duvarci Engman, chefredaktör för Skolportens magasin, i en ledare.

Att kunna behärska den grundläggande matematiken i de lägre årskurserna, alltså förskoleklassen till årskurs 3, är viktigt eftersom det bäddar för att eleverna ska lyckas i matematiken senare under sin skolgång. Årets första nummer av Skolportens magasin har tema matematik.

När satsningen Samverkan för bästa skola initierades av regeringen var syftet att öka likvärdigheten inom och mellan skolor samt höja kunskapsresultaten. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser av de riktade insatserna.

När vi återgår till en mer normal verklighet hoppas jag att vi ser skolans sociala interaktion som en av huvudnycklarna till elevernas motivation. Det skriver Karin Berg, Skolportens krönikör.

I Kunskapsförbundet Väst har vuxenutbildningen samma ställning som gymnasieskolan. Man har även infört elevstöd för vuxeneleverna, trots att skollagen inte kräver det.

Vuxenutbildningen har under lång tid kämpat med utmaningar som politiskt ointresse, ojämn kvalitet och brist på relevant forskning inom området. Men flera satsningar inom vuxenutbildningen är nu på gång.

86 procent av lärarna kan inte köpa in de läromedel eleverna behöver, visar en undersökning av Läromedelsförfattarna. Läromedel av hög kvalitet är ett viktigt instrument i skolan – även för lärarna, menar Tim Oates, en av världens främsta experter på läromedel.

Att misslyckas i skolan är en stor förlust för den enskilda individen. Men alltför ofta läggs hela ansvaret på eleven, på föräldrarna eller på skolans personal – när det egentligen är de strukturella villkoren som behöver förändras, menar forskaren Michael Lindblad.

Högläsning i förskolans undervisning sker sällan varken systematiskt eller ingår i planerade processer. En orsak kan vara hur undervisning och grupper organiseras i förskolan, konstaterar Elisabeth Mellgren, forskare vid Göteborgs universitet.