Att förbättra lästekniken och locka fram läslusten var två av målen Väsby skola hade när de inledde sin satsning på att ta fram ett språk- och kunskaps­utvecklande arbetssätt. "Attityden till läsning har förändrats, nu får jag säga till eleverna att lägga ner sina böcker", säger läraren Hanna Persson.

Det finns mängder av förslag på hur läskrisen ska hanteras, men alldeles för lite handlar om de utmaningar som andraspråkselever möter. Det anser Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) som i höst gör en informationssatsning om den undervisning som krävs för barn med andra modersmål.

Bristande språkkunskaper och familjens låga socioekonomiska ställning ligger bakom invandrarelevers dåliga läskunskaper, visar en färsk studie.

Att lära sig svenska kommer med ännu större utmaningar när man inte gått i skolan och fått grundläggande skriv- och läskunskaper i sitt hemland. Läraren Ari Nouri har i flera år jobbat med just den gruppen på Sfi i Rinkeby.

Hundratusentals personer i Sverige har inte tillräckliga läsfärdigheter. Gulistan Kavak har växt upp med två föräldrar som var analfabeter. Nu har hon skrivit böcker i ämnet och åker runt till olika skolor för att belysa problemet.

När vänstern får välja prioriterar man normkritik framför läsinlärning. Ska vi ta Sverige ur läskrisen behövs ett vetenskapligt förhållningssätt, inte minst i lärarutbildningen, skriver Hannes Snabb, lärare och ordförande för Liberala Studenter.

Lärare och bibliotekarier från Stenungsund, Örnsköldsvik och Västervik har belönats med Stora läspriset 2024 för sina insatser för att främja läsning bland barn och unga. Bland vinnarna finns Själevadskolans fritidshem i Örnsköldsvik, där läsning blivit en naturlig och lekfull del av fritidsbarnens vardag.

Lärarutbildningarna ska reformeras så att lärare lär barn att läsa med vetenskapligt säkerställda metoder. Men förändringen tar tid – därför krävs fortbildning av yrkesverksamma lärare.

En ny undersökning bekräftar vikten av att föräldrarna läser för sina barn. Men det finns en outnyttjad potential i mor- och farföräldrar och andra vuxna personer. "Vuxenvärlden behöver se sin viktiga roll när inte skolan kan fånga upp alla barn", säger Dilsa Demirbag-Sten, Berättarministeriet.

Karin Pettersson arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), och har under 20 år varit lågstadielärare på skolor där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. I den här intervjun svarar hon på frågor om hur den tidiga läsundervisningen behöver anpassas för att stärka flerspråkiga elevers lärande.

Lässatsningen på Kroksbäcksskolan i Malmö engagerar hela skolan; även fritidsverksamheten, där pedagogerna ser goda möjligheter att väcka elevernas läslust. 

Nästan 45 000 fjärdeklassare slutförde tävlingen ”Den stora läsutmaningen” i fjol. På Rönnebyskolan i Västerås ser rektor Linda Ahlin läsutmaningen som ett sätt av flera att locka eleverna till läsning.