Varje år får tusentals niondeklassare F i läsförståelse på nationella provet i svenska. Våren 2023 hade Nybyggeskolan i Västerås störst andel elever i årskurs nio som underkändes, enligt Skolverkets statistik. Men efter flera år av sjunkande resultat har nu skolan vänt den dåliga trenden.

Tusentals niondeklassare går varje år ut skolan utan att riktigt förstå vad de läser. Men i stället för att lära dem läsa längre texter erbjuds ”lyssneläsning”. Eleverna får lyssna på text i stället för att läsa den. "Vi lurar unga att tro att läsa och lyssna är likvärdigt", säger professor Agneta Gulz.

Skolan gör elever en björntjänst genom att frånta dem möjligheten att traggla läsning. Det skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.

Sedan 2014 har 61 972 niondeklassare fått underkänt på nationella provets läsförståelse. Trots nio år i grundskola förstår de inte vad de läser. "Att vi inte lyckas med fler elever kan inte vara annat än ett stort svek", säger högstadieläraren och debattören Fredrik Sandström.

På ett seminarium i riksdagen presenterades en teknisk metod för att hjälpa elever som har problem med ”samsynen” mellan ögonen. Den redovisade effekten verkar kunna höja läsförmågan.

Än en gång kommer larm om att studenters bristande läskunskap. Släpp nu frågor om friskolor och gratis mensskydd. Reformera skolan helt. Vi vill inte bli ett land av analfabeter, skriver Carolin Dahlman i en ledare.

Universiteten larmar om att studenternas läsförmåga har blivit sämre och nu ska utbildningsminister Johan Pehrson kalla till sig ”relevanta aktörer” inom högskolan för att få en bättre bild av problemet.

Studenterna på landets universitet har svårt att läsa kurslitteratur – och många klarar inte att följa skriftliga instruktioner. Lärare och rektorer larmar nu om stora brister i studenternas läsförståelse.

För Sveriges största producent av inlästa läromedel, ILT Inläsningstjänst, är lyssneläsning en kassako. Ämneslärarens granskning visar att företaget, med ägarbolag i Luxemburg, växer snabbt och omsätter mångmiljonbelopp varje år.

Skrivförmågan hos svenska elever har försämrats över tid. Nu föreslår regeringens utredare Peter Honeth högre krav för att komma in på lärarhögskolan. Ett utmärkt förslag som stöter på motstånd av helt fel anledning. Det skriver Emil Nilsén på ledarplats.

Allt färre barn lär sig läsa i skolan. Det krävs drastiska, snabba metoder för att stoppa ny-analfabetismen. Det skriver Ledarredaktionen