SKL har rätt i att det på sikt inte är hållbart med en ständigt ökande mängd öronmärkta statsbidrag. Men det står utom tvivel att kommunerna har en del att bevisa om de önskar mindre statlig styrning via riktade statsbidrag. Vi vill också avreglera byråkratiska statsbidrag, men statens pengar måste gå direkt till skolan, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund,…

När skolpengen i Göteborgs stad görs om och blir individanpassad kan det bli stora skillnader mellan hur mycket varje skola får. Tanken med det nya systemet är att göra skolorna i Göteborg mer jämlika och ge varje elev det stöd hen behöver. De två rektorerna för Bergsjöskolan blir dock oroliga när de får se hur…

Runtom i Sverige lämnar elever skolorna i utsatta stadsdelar för att studera någon annanstans. Stadsdelen Angered i Göteborg är hårt drabbad. Och med eleverna försvinner miljoner. (webb-tv)

Diskussionerna borde handla om hur skolorna som väljs bort ska bli tillräckligt attraktiva för att resursstarka föräldrar ska välja dessa till sina barn, exempelvis genom att öronmärka pengar till dessa skolor. Om det inte är möjligt, utan lärare känner att de bör uppmana ambitiösa elever att byta skola, vilket en tjej i inslaget berättar att…

Skolpengens konstruktion behöver förändras. Att hela pengen försvinner när en elev byter skola, samtidigt som nästan alla kostnader finns kvar, är feltänkt, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Stökiga lektioner och få ambitiösa elever. Det var verkligheten för Cielo Lin Aramayo Velarde när hon gick i mellanstadiet. Istället lämnade hon den utsatta skolan och valde en friskola inne i centrum.

36 miljoner kronor. Så mycket pengar försvinner från Angered när elever väljer friskolor eller skolor i andra stadsdelar och kommuner. Pengarna var tänkta att användas särskilt i Angered. Nu förändrar Göteborgs stad skolpengen för att stoppa pengablödningen.

Stockholms stad får 50 miljoner för att öka likvärdigheten i stadens skolor. "Att bryta skolsegregationen och ge alla elever en bra start på sin utbildningsresa är det viktigaste uppdraget vi har," säger skolborgarrådet Olle Burell (S).

I vissa skolor satsar man på kodlås, kameror och väktare, på andra håll råder idyll och framtidstro. De parallella universum som politikerna varnar för är redan här, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.

Författaren Niklas Krog sitter på stol nummer sex i Svenska barnboksakademien. Varje år besöker han närmare hundra olika skolor för att prata om läsning. Krog oroas av växande skillnader mellan skolor och att en utbildningsunderklass skapas.

Vi moderater ser allvarligt på de svaga resultaten och den stora ojämlikheten i skolan. Varje elev ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Svensk utbildningspolitik ska präglas mer av höga förväntningar, tydliga krav och framför allt ha fokus på att höja elevers kunskaper. Genom att stärka skolan lägger vi grunden för en hoppfull framtid för fler, skriver Erik Bengtzboe…