Det är fortsatt stort intresse för bidraget som ska stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. 725 kommuner och ansvariga för fristående skolor har tillsammans begärt ut 3,45 miljarder kronor av de 3,5 miljarder som regeringen har avsatt i bidrag.

Under de senaste 20 åren har den svenska skolans likvärdighet försämrats. Men när experter ska diskutera lösningar undersöks inte alla förklaringar, skriver Mats Wingborg.

Vi pratar om vikten av en likvärdig skola, men hur kan det då komma sig att elever systematiskt kan bli missbedömda och hållas utanför i en provsituation på grund av att man värderar olika sätt olika. Det värsta är att instruktionerna kommer ifrån högsta ort: Skolverket, skriver Susanna Cederquist, lärare, föreläsare, utbildare, författare och rådgivare på tema…

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Frågan är vad som kan göras för att bryta utvecklingen. I denna ESO-antologi undersöker ett antal forskare från olika forskningsfält vad vi egentligen vet om vilka åtgärder som kan fungera för att förbättra skolans likvärdighet.

I denna ESO-antologi har vi samlat kunskap om vad som kan göras för att motverka bristande likvärdighet i skolan. Författarna har hämtats från olika discipliner och bidragen speglar olika aspekter kring skolans likvärdighet. (pdf)

Många är överens om att en mer likvärdig skola är något att eftersträva. Ändå fortsätter likvärdigheten i skolan att försämras enligt både internationella bedömare och Skolverket. En ny rapport för upp det omdebatterade förslaget om lottning som urvalsmetod på agendan – igen.

Såväl svenska som internationella bedömare menar att skolans likvärdighet försämrats under de senaste decennierna. Vad kan göras för att bryta utvecklingen? Den frågan undersöks av ett antal forskare i den nya ESO-antologin ”Lika för alla?”.

Det finns en uppenbar motsättning mellan skolans kompensatoriska uppdrag och kravet att nationella prov ska avgöra ämnesbetygen, skriver Marie Svensson, rektor på Bryggeriets gymnasium i Malmö.

Skolverkets rapport visar på stora skillnader i betygssättningen mellan svenska skolor. Ilona Rinne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, menar att det är svårt att uppnå likvärdighet i bedömningen med det nuvarande betygsystemet. "Ett utökat samarbete mellan skolorna skulle vara ett sätt att göra det mer rättvist", säger hon.

Att ett barn från Somalia klarar sig sämre i den svenska skolan än ett barn från Finland är inte konstigt, men det ignoreras ofta av dem som säger att skolan blivit sämre på att kompensera för elevernas bakgrund, skriver gästkolumnisten Isak Skogstad.

Skolverket efterfrågar en utredning för att se över betygssystemet. De stora avvikelserna mellan slutbetyg och resultat på nationella provet som Skolverket kan se kan tyda på att det finns brister i betygssystemet som borde åtgärdas, anser Skolverket.

Skolmisslyckanden och ojämlika resultat blir elevernas och deras familjers eget ansvar, medan privata och kommunala skolor, och det system som skapar skillnaderna, inte ifrågasätts, skriver en grupp forskare som i fler år studerat den växande skolsegregationen.