Om ingen kommun får ha lägre skolpeng än genomsnittet, kan heller ingen satsa mer.

Jag och Per Måhl tycker att de nuvarande kunskapskraven är usla och inte fungerar och att vi behöver stärka likvärdigheten i svensk skola. Men det finns också skolfrågor där vi tycker olika utifrån våra olika erfarenheter av skolsystemet. Frågan om hur och vilken likvärdighet vi kan stärka är en sådan, skriver läraren Nicklas Mörk i ett blogginlägg.

Gymnasieeleverna kan inte vänta på framtida insatser från regeringen utan behöver kompenseras nu. Vi har fem förslag som vi vill se genomförda, skriver företrädare för flera elevkårer.

Offentlig förvaltning borde inte låta oviljan att göra fel överskugga möjligheten att göra bästa möjliga. Det skriver Boel Vallgårda i en slutreplik om statsbidrag som riskerar att gå till vinst för företag i skolbranschen.

Vi kan inte fritt välja vad vi ska utreda utifrån egna kriterier. Det skriver företrädare för Statskontoret i en replik på kritik från Boel Vallgårda.

Utan stöd i forskningen ska betyg omedelbart införas från årskurs fyra. Det är populistisk symbolpolitik som stämplar och sorterar ut barn, skriver Arbetets ledarskribent.

Det som är viktigast för oss är att alla elever får en bra utbildning. Vi tror att det bäst kan uppnås om det finns flera alternativ att välja bland, och att föräldrar och elever faktiskt har makten att välja skola. Och välja bort. Tidigare låg den makten hos politiker, vi tycker den ska ligga hos…

Om extremt selektiva och ansedda skolor i utlandet kan se en stor vinning med en heterogen elevgrupp, borde även skolor och föräldrar i Sverige kunna inse fördelarna. Det skriver Petter Sandgren, lektor i pedagogik.

Högutbildade föräldrar anmäler ofta sina barn tidigare till populära friskolor. Det innebär mindre likvärdighet och sämre konkurrens, skriver Andreas Bergh är välfärdsforskare vid Ekonomihögskolan i Lund i DN.

Skolleasing, katederundervisning eller tankefigurer från neurokirurgiska kliniker? I del tre av Kvartals granskning om den ojämlika skolan svarar forskare, utredare, rektorer och politiker på vad de tror är bäst strategi för att vända den negativa utvecklingen för skolor i utsatta områden.

Det verkar i det närmsta omöjligt att få till en ärlig diskussion om marknadsskolan och dess segregerande effekter med friskoletopparna. Trots att det är tack vare svenska skattebetalare som bolagen kan göra sina vinster vägrar de svara på kritik, skriver Kalle Sundin i en slutreplik.