Bridget Phillipson says she is determined to reduce attainment gap as teenagers anticipate A-level results.

I drygt nio år var Ulla Hamilton vd för Friskolornas riksförbund. I Smedjan reflekterar hon över det senaste decenniets skoldebatt, och konstaterar att något grundläggande har glömts bort: Elever är olika och har olika behov. Därför bör mångfald och valfrihet vara självklara värden i skolan.

Sveriges Lärare har undersökt klimatet för hbtqi-personer i skolan. Resultatet är nedslående. "Har vi verkligen inte kommit längre?" säger David Gustafsson, ordförande för Sveriges Lärare i Stockholm.

Att gymnasieskolan från och med i höst kan erbjuda AI som tillvalsämne på vissa program är bra, men det räcker inte på långa vägar om Sverige ska hänga med i den snabba utvecklingen, skriver chefer inom skolkoncernen Academedia.

Kommuner och friskoleägare tar inte sitt ansvar vad gäller att ge skolorna resurser, så att skolorna i sin tur kan ge eleverna det stöd de behöver. Kritiken kommer från Skolinspektionen i en ny rapport.

Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet. Läs rapporten. (pdf)

Skolor ger inte alltid elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till. Därmed får dessa elever inte likvärdiga chanser att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Kompletteringsivern inför betygssättningen skadar likvärdigheten i bedömningen – och ökar lärarnas arbetsbelastning. Det skriver gymnasielärarna William Malmsten och Emil Tidlund.

Även i utsatta områden finns det skolor som lyckas lika bra som svenska skolor i genomsnitt. En förklaring är rektorerna. ”De måste ha väldigt stort patos för sin skola och verkligen jobba upp den”, säger professor Stefan Lund.

Skolverket och Kulturrådet har hittat en fin blandning i sina läslistor. I bästa fall kan de bli ett stöd i arbetet för en mer likvärdig skola, skriver DN:s Malin Ullgren.

En positiv trend märks i svenska barns genomsnittliga prestation i matematik sedan 2011, men skillnaderna mellan olika skolor ökar och är nu störst i Norden, visar en ny bok. "Socioekonomisk bakgrund får allt större betydelse för hur eleverna klarar matematiken", säger professor Kajsa Yang Hansen.