Den som även pluggar ­hemma lär sig mer. Det ­säger ­rektor Jessica ­Grandin på Backebo­skolan. Trots det ­införde hon ­läxstopp på ­skolan för tio år sedan. "Ger du läxor förstärks ojämlikheten", säger hon.

Eleverna lägger ner allt mindre tid på läxor. På 20 år har läxläsandet ­nästan halverats. "En mycket dålig utveckling som kan få negativ effekt för likvärdigheten i skolan", säger Isak Skogstad, lärare och skolpolitisk expert för ­Liberalerna.

En ny statlig utredning, lanserad av förra regeringen, vill att fritids byggs ut till att avgiftsfritt inkludera alla barn i åldrarna 6-9 – genom att ta pengar från skolans likvärdighetsbidrag. Det skulle inskränka det kommunala självstyret, innebära mindre pengar till vanlig skola, och ändra fritids syfte, skriver Thomas Hermansson på ledarplats.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten har påbörjat dialoger med landets alla skolhuvudmän för att bidra till ökad kvalitet och likvärdighet för elever med funktionsnedsättningar. Men nu står satsningen plötsligt utan finansiering, skriver representanter för flera organisationer.

Förskollärare i olika kommuner kan ha ansvar från i snitt 7 upp till 25 barn, visar en ny rapport. ”Det innebär att det blir en bristande likvärdighet”, säger Monica Sonde vid SKR.

Skolverkets statistiska underlag till Salsa-värdena håller inte längre tillräckligt bra kvalitet. Något ”mer ändamålsenligt” bör därför tas fram, skriver Riksrevisionen i en kritisk rapport.

Ytterligare statlig detaljstyrning är inte lösningen på skolans utmaningar. Det skriver Monica Sonde, SKR, i en replik.

Riksrevisionen har granskat Skolverkets uppdrag att tillhandahålla statistik på skolområdet. (pdf)

Delar av Skolverkets statistik håller inte tillräckligt hög kvalitet, visar Riksrevisionens granskning. Bristerna gäller framför allt statistik som ska hjälpa elever att välja skola, samt statistik som används vid fördelning av resurser till skolhuvudmännen för att öka likvärdigheten

Väldigt många barn på få skolläkare och skolsköterskor. Så ser elevhälsan ut generellt i Sverige. Dessutom skiljer det stort mellan hur mycket kommunerna lägger på elevernas välmående – 10 000 kronor per elev mellan dem som la mest och minst förra året.  

För sjuttonde året i rad publicerar vi vårt kommunala grundskoleindex. Ett jämförande index där vi utifrån utvalda kriterier rangordnar kommunernas skiftande ambition och kapacitet att bedriva grundskola. Resultatet visar på betydande skillnader. Vilket pekar på stora brister i likvärdigheten i skolan.

Jan O. Jonsson är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Vad menar han med att integrationen bland unga är både långt bort och nära? Och vilken roll spelar skolan för integrationen? Lyssna på skolpodden Kornhall & Netz. (webb-radio)