Likvärdigheten blir sämre. Kunskapsklyftorna växer. Dystra fakta – men inte överallt. I Tornedalen lyckas skolan fortfarande med det kompensatoriska upp­draget.

Genom nio reportage skildrar Leijnse sjunkande resultat på internationella kunskapsmätningar, det fria skolvalet, betygsinflationen, likvärdighet i skolan och så vidare. Bilden som målas upp är förvisso mörk men hoppfull: Den svenska skolan uppvisar bristfälliga kunskapsresultat, men många skolor lyckas bra och erfarenheterna från detta sprids till andra skolor.  

Elevernas bakgrund spelar lika stor roll för skolresultatet idag som för tjugo år sedan, men skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat markant, enligt en ny rapport från IFAU.

Elevers betyg är allt mer beroende på den skola barnet går i. En viktig förklaring är den ökade segregationen, visar IFAU-rapport.

Att stänga en skola är ingen långsiktig lösning, det är en sista nödåtgärd, skriver Annika Eclund (KD), skolpolitisk talesperson, i en replik.

Om förortsskolor läggs ned kommer ”problemeleverna” att slussas vidare till den skola som för tillfället har den lägsta intagningspoängen. Genast börjar då elever med bra betyg söka sig därifrån och en negativ spiral har tagit sin början. Därför är Kristdemokraternas resonemang i en artikel på Brännpunkt alltför förenklat, skriver flera gymnasielärare i en replik.

Göteborgs kommunen måste blir bättre på att kompensera för att elever har olika bakgrund. Det menar Robert Hammarstrand (S), ordförande i utbildningsnämnden.

Den svenska skolan måste lära av Finland. Vi är snart tillbaka i 40-talet om inget görs för att stoppa segregationen, enligt Emma Leijnses bok "Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan".

Nu börjar skolhösten. Återigen skiktas eleverna efter inkomst och klass. Kajsa Ekis Ekman har läst Emma ­Leijnses insiktsfulla reportagebok ”Godkänt? En reportagebok om den svenska skolan”.

Elevers resultat och ersättning till skolor bör hänga ihop. Dessutom bör dåliga skolor stängas, skriver Annika Eclund, Kristdemokraternas talesperson i skolfrågor, i en debattartikel.

Om demokratin skall fungera på sikt måste alla våra skolor leva upp till grundläggande krav på hälsofrämjande miljöer och lärande, skriver bland andra Kersti Björkqvist, skolsköterska vid ISG Gårdstensskolan.

Många lärare vill ha mer undervisningstid för att eleverna bättre ska nå målen och mängden tid för samma kurser skiljer sig mellan skolor. Det är en av slutsatserna i en rapport av Sveriges elevkårer och Lärarnas Riksförbund.