Skillnaden mellan olika skolor blir allt större och klyftan ökar mellan de elever som når absolut högsta betyg och de som inte ens är behöriga till gymnasiet. Hur har det blivit så här - när skolans mål är tvärt om? Medverkande: Llise-Lott Nilsson, rektor på Rosengårdsskolan, Katrin Stjernfeldt Jammeh, skolborgarråd i Malmö, Nihad Bunar, professor…

I Uddevalla finns det nu skolor där bara 52 procent går ut nian med fullgoda betyg. Någon kilometer bort i en annan skola går 93 procent ut med fullgoda betyg. Det fria skolvalet har accelererat den här utvecklingen menar oroliga lärare. Studio Ett åkte till Uddevalla. (webb-radio)

– Ökad valfrihet är inte receptet om man vill nå en bättre och mer likvärdig skola, tvärtom! Det säger professor Bo Malmberg och vänder sig mot kommunalrådet Magnus Jacobssons (KD) uttalande i Sveriges radio, P1.

Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson vill inte förändra det fria skolvalet trots att det leder till ökad segregation.

En ny studie från Stockholm och Uppsala universitet pekar på att det fria skolvalet bidrar till en ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Det är inte första gången detta konstateras, skriver Sanna Rayman.

Det fria skolvalet bidrar till en ökad segregation mellan elever med olika bakgrund. Det pekar en ny studie på. Vissa föräldrar väljer aktivt bort skolor med många elever från mer socialt utsatta områden även om de ligger närmast hemmet, enligt Bo Malmberg, Stockholms universitet.

De populäraste gymnasieskolorna har blivit hårdare i betygsättningen med den nya betygsskalan. "Snällbetygen" är fortsatt vanliga på skolor med låga intagningspoäng.

Likvärdigheten måste mätas, men ju mer vi mäter desto mer tid försvinner från undervisningen. Lärarna tvingas ägna orimligt mycket tid åt att fylla i protokoll, formulär och utvärderingar. Det skriver skribenten Ivar Arpi i SvD:s ledarblogg.

Det finns en avvägningen mellan att skolan ska odla individens talanger – det vill säga anpassa efter individens behov – och att det ska vara exakt lika för alla – vilket är rakt motsatt idé. Likvärdigheten måste mätas, men ju mer vi mäter desto mer tid försvinner från undervisningen, skriver Ivar Arpi.

Elever på Sandaredskolan ska få en utbildning som är likvärdig med den på andra skolor i Borås och i hela Sverige. Men när Sveriges kommuner och landsting rankade kommunerna 2011 efter andelen elever som klarar skolans mål, kom Borås på 114:e plats av 290 och fick gult varningsbetyg. Det är tydligen fler skolor i Borås…

Skolan behöver kontinuitet, likvärdighet och kvalitet, vilket är i motsats till vad riskkapitalister bidrar med. Det skriver S-studenter i en slutreplik till Moderata studenter.

Skolans framtida lokaler i Kumla håller som bäst på att planeras. Påverkar gör bland annat antalet barn i de olika områdena och en flytt av skolår 6. Både den faktiska miljön och utrymmen för undervisning skiljer i dag stort mellan Kumlas olika skolor och förskolor. Det i sin tur påverkar såväl hur skollokalerna nyttjas som elevernas…