Sociala problem, dyslexi eller diagnoser kan få prestigeskolor att neka barn en plats.Lågstadierektorn Linnea Lindquist har flera gånger blivit uppringd av andra skolledare, som vill ha referenser på hennes tidigare elever.

Skolverket har ännu ingen heltäckande bild av hur samarbetet skola-socialtjänst sker när det gäller orosanmälningar. Att skolan nu står för många av anmälningar är naturligt, säger Maria Olausson, undervisningsråd på Skolverket, som också pekar på rektors ansvar för rutinerna kring anmälningarna

Rektorer vittnar om att andra skolledare kontaktar dem om ”referenser” på elever som söker sig till deras skola, för att undvika barn som behöver extra resurser. Berättelserna kommer från både kommunala och friskolor. ”Marknadsstyrningen skapar en osund relation mellan skola och elev” säger rektorn Linnea Lindqvist, som var först ut att lyfta problemet.

Det grundläggande problemet är inte att rektorer ”tar referenser” på elever. Det grundläggande problemet är den osunda skolmarknaden, skriver rektor Linnea Lindquist.

Skolans marknadsstyrning ger friskolor incitament att välja bort resurskrävande elever. Det blir orättssäkert och ojämlikt. Vi måste få till stånd en annan styrning av skolan, och det måste ske nu. Det skriver Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör.

Det är bra att lärarnas löner har ökat, men det blir ett problem när skolledarnas löner inte följer efter. Om inte regeringen agerar nu riskerar vi att få en ledarkris i svensk skola, skriver Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.

Såväl utbildningsminister Anna Ekström som Liberalernas Roger Haddad reagerar kraftigt på Skolvärldens rapportering om rektorer som ”tar referenser” på barn innan de erbjuds plats.

På ett år har niondeklassarna i Klingsborgsskolan, Norrköping, gått från att tillhöra landets sämsta till att nu prestera resultat som ligger runt genom­snittet i landet. Skolans Salsavärde tillhör dessutom landets högsta. Ingen bekväm resa – och något som krävde hela personalens deltagande.

Det handlar om att hitta nya vägar att driva undervisning, och samtidigt se över alla de krav som finns. När situationen förändras så dramatisk ställs allting på ända och en oro om arbetsbelastningen sprider sig och det är också vad Lärarförbundet skolledares undersökning tydligt visar.

Många och långa dagar och ett växande övertidsberg. Det är verkligheten för de flesta av landets skolledare just nu. Och signalerna till facket är entydiga. "Många är oroliga för hur länge det här ska pågå och hur länge man ska orka", säger Solveig Häggkvist, Lärarförbundet skol­ledare.