I praktiken skulle en läxfri skola alltså bli en ojämlik skola, där de som lär sig snabbt får en gräddfil in på valfri utbildning. Övriga ges inte ens chansen att försöka, skriver Susanne Nyström på ledarplats.
Henrik Birkebo skriver i en slutreplik om läxor att Pernilla Alm vill väl, men att hennes kritik missar det centrala – att elever behöver öva för att träna upp sin förmåga.
Att kräva att barn och ungdomar ska lägga stora delar av sin fritid på läxläsning när de redan tillbringat större delen av dagen i skolan, är att spä på den psykiska ohälsa. Att arbeta läxfritt betyder inte att undervisningen är kravlös eller flummig, skriver Pernilla Alm i en replik.
Om skolan ska klara att lära ut tillräckligt, måste eleverna göra sina läxor. Det handlar om det egna ansvaret. Denna pusselbit måste upp på bordet. Och vi får inte tappa bort den, skriver gymnasieläraren Henrik Birkebo.
Läxhjälpsprogrammet riktar sig till 45 skolor i landet som når lägst resultat avseende gymnasiebehörighet. Idag presenteras resultaten av läxhjälpsprogrammet läsåret 2018/2019. 7 av 10 elever som av sina lärare initialt bedömdes inte klara grundskolan nådde gymnasiebehörighet. Läxhjälpsprogrammet bedrivs av Stiftelsen Läxhjälpen.
Detta är en redovisning av resultatet från en undersökning av vårdnadshavares attityder kring deras barns medieanvändning, skyddsaspekter när det gäller medieinnehåll och åsikter om skadlig mediepåverkan. (pdf)
Unga använder nätet mer och allt fler uppger att de är missnöjda med sin egen medieanvändning. Det är några av slutsatserna i rapporten Ungar & medier 2019.