Läxor har blivit ett hett debattämne. På Norreportskolan i Ystad är utgångspunkten att det mesta som man ska lära sig i skolan ska man klara av utan att plugga hemma.
Gärna läxor men först en fungerande lektion och bra läxgenomgång. Så säger fyra elever i Wasaskolans klass 6 B i Södertälje efter att klassen diskuterat läxors vara eller inte vara.
Läxdebatten är het och många tycker om läxornas vara eller inte vara. Men även läxforskningen ger dubbla besked. Skolvärlden bad Jaana Nehez, doktorand i pedagogiskt arbete, att reda ut läxbegreppen.
Hundra minuter extra skulle svenska elever behöva plugga matematik varje vecka för att komma tillbaka till den nivå Sverige låg på i internationella mätningar 1995, enligt ny forskning.
Läxor kan vara motiverade – men inte vilka läxor som helst. Och läxhjälp måste utformas så att den når just de elever som behöver stöd och repetition.Det skriver Upsala Nya Tidning på ledarplats.
Svenska lärare ger läxor på fel sätt. Och Finska lärare är bättre än sina svenska och norska kollegor på att diskutera läxorna gemensamt i klassrummet. Det var två slutsatser i rapporten från Institutt för lærerutdanning og skoleforskning vid universitet i Oslo som presenterats. En orsak kan vara lärarutbildningens hantering av läxor.
Enligt ny nordisk forskning arbetar svenska lärare på fel sätt med läxor. Finland anses vara ett positivt exempel med sina goda skolresultat och där integreras läxorna med den andra undervisningen i klassrummet (webb-tv).
Det är möjligt att det skulle bli ”gladare” i en del hem, men tror verkligen någon på allvar att mindre skolarbete är ett sätt för Sverige att lyfta som kunskapsnation? Att svenska läxor fungerar dåligt är inte ett skäl för att slopa dem, utan för att förändra dem, skriver Borås Tidning.
De politiska partierna tävlar i satsningar på allmän läxhjälp för att öka likvärdigheten i skolan. Men när läxhjälp blev obligatoriskt för de norska skolorna, blev resultatet det omvända.