Joakim Flink var med och startade läxhjälpsföretaget Grades of Glory innan han slutade gymnasiet. Företagets idé är att skapa en länk mellan idrott och skola för ungdomar. I veckan är han i Tallinn för att göra upp om titeln Europamästare i ungt företagande.

Rossana Dinamarca (V) har rätt i att möjligheterna att klara av skolan inte ska vara beroende av huruvida föräldrarna har råd att anlita läxhjälp eller inte. Men det är just därför det behövs ökade möjligheter för både offentlig och ideell läxhjälp, skriver Filip Johansson och Richard Åvall, vd:ar på två läxhjälpsföretag.

Läxhjälpsbranschen blomstrar i spåren av att man skattesubventionerat privat läxhjälp. Hotas profiten kan man uppenbarligen landa i att en gratis skola, som jämnar ut skillnader mellan barn, måste bort. Det skriver Daniel Swedin i en ledarkrönika.

För varje ny opinionsmätning där den rödgröna sidan är starkast tilltar skrivklådan bland företagen i skolsektorn. Mest att frukta har de som erbjuder privat läxhjälp med stimulans i form av rutavdrag, skriver Expressen på ledarplats.

Läxhjälp i offentlig regi riskerar att öka klyftorna visar resultat från Norge. Avdragen för den effektiva och individanpassade privata läxhjälpen bör därför förändras så att fler kan utnyttja den, skriver vd:arna för två läxhjälpsföretag.

Kunskap och utbildning kräver ansträngning och disciplin. Alla som gjort sin läxa vet nämligen att framgång alltid har ett pris. Det skriver juristen Alice Teodorescu.

Tv-serien ”Rasten” handlar om Tobbe som vill rädda sommarlovet och slopa alla läxor. Samma dröm har Vänsterpartiet och i Hallstahammar ser den ut att kunna bli verklighet. Tillsammans med Socialdemokraterna styr man kommunen som kanske blir först i landet med fri kvällsaktivitet för barn i skolåldern.

Under vårterminen 2013 har skolorna fått stöd till att anordna egna verksamheter för utökad undervisningstid. På skolorna inom projektet pågår också olika typer av läxhjälpsverksamhet.

Förslaget om att avskaffa hemläxan får mothugg från lärarna på Fredhemsskolan i Hallstahammar. – Vissa saker måste nötas in, säger läraren Sofia Lindberg.

Skolverket har utvärderat hur skolans läxhjälp fungerar. Att eleverna ges individuellt stöd i sin egen takt lyfts fram som den mest centrala framgångsfaktorn och är dessutom ofta anledningen till att eleverna går till läxhjälpen.

I en tid när närmare hälften av ungdomarna i varje årskull går vidare till högre studier finns det också jämlikhetsskäl som talar för läxor. Förmågan till självstudier är viktig att träna för dem som ska läsa vidare på högskolan, skriver Expressen på ledarplats.

Att som i Hallstahammar i stället fundera på hur den obligatoriska undervisningen kan öka är antagligen en bättre väg att förbättra skolresultaten än att ge dåligt utformade läxor eller erbjuda frivillig läxhjälp, skriver Irene Wennemo.