Efter flera år av minskat läsande hos svenska pojkar har trenden vänt. När elever i årskurs 4–6 fick frågan av SCB om de läser böcker minst en gång i veckan svarade 64 procent av pojkarna ja. Det är en ökning jämfört med 2008–09, då 55 procent svarade ja. Siffran för flickor är högre, drygt 76…
Jan Björklund har det tufft. Svenska elever blir allt sämre på att läsa och skriva. Regeringens recept för att vända utvecklingen har gång på gång sågats för att det saknar vetenskaplig förankring.
När allt mer tid ägnas åt olika skärmar istället för att läsa böcker minskar läsförståelsen bland unga. Det är ett samband som medieforskaren Dino Viscovi vid Linnéuniversitetet vill undersöks närmre. Hans resonemang känns igen även av lärare.
De lär inte barn att läsa – men kan locka fram läslusten. Runtom i Sverige pågår flera projekt där hundar är med för att lyssna på barn som läser. Fanny, 8 år, läser med hunden Cocos.
Ungas fritid präglas allt mindre av läsning. Vi måste fråga oss hur skolan ska samspela med digitaliseringen och inte hasta fram reformer innan vi säkert vet varför resultaten sjunker, skriver medieforskaren Dino Viscovi.
När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller.
Läsförståelsen sjunker hos grundskoleelever i Sverige. Allt fler har svårt att ta till sig basala fakta i en sammanhängande text – något som är en förutsättning för att lyckas i skolans övriga ämnen.
En kraftig satsning på läsning och skrivning och betyg från årskurs 4. Det blev, kanske, det sista förslag till utbildningsminister Jan Björklund när det gäller skolan före valet. En läsgaranti ska införas, alla barn ska kunna läsa och skriva enklare texter efter årskurs 1. Ett förslag som Sveriges Skolledarförbund drivit hårt.