Närmare 95 procent av eleverna i Lunds kommun får godkänt på läsdelarna i de nationella proven i årskurs 3. Detta trots att ett annat, mer träffsäkert testverktyg, visar att 20 procent av dem har svag eller mycket svag läsförståelse.

Efter kritiken – Skolverket får bakläxa när regeringen nu tvingar myndigheten att se över sitt testmaterial i läsa-skriva-räkna-garantin. Men Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges Lärare, menar att ­regeringens uppdrag är för vagt formulerat.

Får dagens lärarstudenter tillräcklig undervisning i hur man lär barn att läsa? Absolut inte, enligt lärarstudenten Aron Ihse Trägårdh. "Jag har aldrig träffat någon som tycker det. Många ­saknar verktyg när de möter sin första klass", säger han.

Många gymnasieelever kan inte stava. Och att hög­stadie­elever saknar grundkunskaper i matematik är numera ­vanligt. Matematikläraren Anna Persson och historie­läraren William Malmsten tycker att man borde satsa mycket mer på grundläggande kunskaper i lägre åldrar.

Tidskrävande, låg träffsäkerhet och ingen garanti för att tidiga stödinsatser faktiskt sätts in för de elever som inte klarar testen. Nu larmar både lärare och forskare om att läsa-skriva- räkna-garantin som infördes 2019 stjälper mer än den hjälper.

Här ger fyra experter på ämnena sina bästa tips på hur man som rektor kan göra för att öka läsengagemanget bland eleverna – och använda skolbiblioteken på rätt sätt.

Tidligere fulgte lærerne på Sanderumskolen stringent ’Den første læsning’. Men det fungerede ikke for eleverne. ”Nogle græd over, at det var for svært, mens andre tabte interessen, fordi de kedede sig. Vi har sadlet helt om, og nu elsker børnene at læse”, fortæller læsevejleder Tine Overballe Ludvigsen.

Den svenska läskrisen är inte lärarnas fel. Sveriges Lärares ordförande Åsa Fahlén ger sin syn på regeringens lösningar på problemen inom svensk skola.

På Talldungeskolan i Kortedala påminns barnen om böcker överallt. Här finns både korridors­bibliotek och ett centralt placerat skolbibliotek. Läraren i fritidshem Anne Fridjonsson sätter läsningen i centrum i fritidshemmet.

Bristfällig undervisning kan vara en orsak till att antalet funktionella analfabeter tycks öka i Sverige – en annan är att fackspråket blivit betydligt mer, skriver Lena Lind Palicki i en krönika.