Pengarna till det statliga Läslyftet kommande läsår täcker inte skolornas behov. Huvudmännens intresse för att delta är åter igen större än bidragssumman.
Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret. Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
Denna rapport är den andra delen av en utvärdering av Läslyftet, kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivdidaktik. Umeå universitet har undersökt avtryck och effekter av Läslyftet på bl.a. kollegialt lärande under perioden 2015/16 till våren 2018. (pdf)
Denna rapport är den första delen av en utvärdering av Läslyftet, kompetensutveckling i språk-, läs- och skrivdidaktik. Material som lärare och förskollärare använder inom Läslyftet är utformat som moduler och Umeå universitet utvärderat de 13 första modulerna. (pdf)
Det är så många som vill satsa på att eleverna ska bli bättre på att läsa och skriva att Läslyftets pengar inte räcker till. Men det går att jobba med satsningen ändå – även utan bidrag.
Skolverket fördelar 70 miljoner kronor till skolor som vill delta i Läslyftet nästa år. Då intresset varit större än bidragspotten prioriteras de skolor som ännu inte deltagit i satsningen. Nytt för i år är att också gymnasie- och gymnasiesärskolor kan delta.
Gustav Fridolin (MP), säger sig vara trött på lyften – men trots det fick Läslyftet mer pengar inför 2016. Totalt har 448 miljoner lagts på satsningen, som görs för att öka svenska elevers läsförståelse och skrivförmåga.
”Det är obegripligt att utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) lyfter fram läslyftet som en förebild samtidigt som han i år tar bort 45 miljoner kronor från Alliansens satsning på läslyftet”, skriver Camilla Waltersson Grönvall (M).
Regeringen dubblerar anslaget till Läslyftet, redan innan det har börjat. Men fortfarande räcker det bara till mindre än hälften av de lärare som vill delta.