1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Jag har gått elva år i skolan. Men inte på något sätt har jag blivit informerad om hur man som elev ska orka hålla hoppet uppe och kämpa. Det skriver gymnasieeleven Elvira Kempe, som menar att psykisk ohälsa behöver ingå i läroplanen.

De sjunkande resultaten i skolan kan bero på att läroplanen tvingar skolan att arbeta på ett sätt som går emot forskningen om inlärning. Därför måste läroplanen revideras, på samma sätt som i Tyskland och Storbritannien, med tydliga formuleringar om exakt vilka ­ämneskunskaper som ska förmedlas i vilka årskurser, skriver läraren Isak Skogstad.

Läroplanens språk är många gånger mer avancerat än språket i en avhandling. Läraren Gitte Jansson har jämfört. Nu har hon tagit fram ett eget material för att eleverna lättare ska förstå vad syfte, centralt innehåll och kunskapskrav faktiskt säger.

Delredovisning av regeringsuppdraget om en översyn av läroplanen för förskolan (U2017/1929/S). Avser plan för genomförandet. Uppdraget gavs i särskild ordning den 20 april 2017. Uppdraget ska slutredovisas senast den 23 mars 2018. (pdf)

I nuvarande läroplan för förskolan nämns ordet utbildning inte alls. I förslaget till en ny reviderad läroplan förekommer det över 40 gånger.

Om ett år ska de förändringar i läro- och kursplanerna som handlar om digitalisering vara implementerade.

Regeringen vill förtydliga och uppdatera dagens läroplan för förskolan. Bland annat ska det tydliggöras vad som menas med undervisning.

Produktionen av digitala läromedel står inför påtaglig risk att kollapsa. Staten måste nu ta sitt ansvar och snarast agera så att Sveriges skolor kan införa digitala läromedel i undervisningen, skriver Rolf Ekelund, tidigare läromedelsförläggare.

Regeringen ger Statens skolverk i uppdrag att föreslå ändringar i läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan för att förtydliga skolans uppdrag att motverka traditionella könsmönster, att gestalta och förmedla värden som jämställdhet mellan kvinnor och män samt att aktivt och medvetet främja deras lika rätt och möjligheter.

Läroplanen skulle fungera bättre om kravdelen i kursplanen togs bort. En orsak är att kravdelens skrivelser leder till en trivialisering av undervisningen. En annan orsak är att grundskolans och gymnasieskolans kursplaner i dag är mer eller mindre dysfunktionella. Det skriver läraren och författaren Johan Haeffner.

Ett par veckor in i september vet lärare vilka elever som inte kommer att nå kraven i läroplanen. Men schemat som är lagt i juni löper på. Lina Axelsson Kihlblom, grundskolechef i Haninge, vill att lärare och rektorer ska göra tillfälliga ändringar i schemat. (webb-tv)