Högskolan Dalarna får starta utbildningar i kinesiska.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har beviljat Högskolan Dalarnas ansökningar om att få starta två ämneslärarutbildningar i kinesiska.

Alldeles för få påbörjar och ännu färre avslutar en lärarutbildning. "Lösningen finns på högskolan men kanske framför allt i skolan", säger Annika Pontén, avdelningschef UKÄ.

Inträdesproven upphörde 1968, då seminariet ersattes med lärarhögskolan. Det har förekommit lokala inträdesprov sporadiskt och det förekommer även i dag, exempelvis vid Linnéuniversitetet. Dessa inträdesprov arrangerades lokalt och de ägde rum under en till tre dagar.

Investeringar måste göras för att höja lärarutbildningens kvalitet – men satsa på att förena teori och praktik, skriver Petter Ådahl, ordförande Lärarförbundet Student.

I höst startar en utvärdering av åtta lärarutbildningar. "Det är en pilotomgång där vi testar den kommande modellen för att utvärdera kvalitén på högskoleutbildningar", säger Lee Gleichmann Linnarsson som projektleder utvärderingen av lärarutbildningen på UKÄ.

I boken ”Välkommen in i mitt klassrum” ger läraren Katja Hvenmark-Nilsson tips på hur man tar steget från studierna ut i verkligheten som nyutexaminerad lärare.

För att stärka lärare och rektorer i sin profession vill vi satsa på fem punkter: karriärtjänster på vetenskaplig grund, vårda behörighetsreformen, frigör lärartid, ge skolledare bättre förutsättningar och ge nya lärare en bra introduktion, skriver företrädare för regeringen, lärarfacken, SKL och idéburna skolor.

Trots att lärarutbildningen gjorts om slutar nästan 40 procent av de blivande högstadielärarna före examen. Lärarutbildningarna måste stärkas och det måste bli lättare för lärare som lämnat yrket att komma tillbaka. En åtgärd är att minska antalet lärosäten för att öka utbildningens kvalitet, skriver Isak Skogstad, Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) beslutar att ge Högskolan i Gävle examenstillstånd för masterutbildning i utbildningsvetenskap.

Representanter för skolans värld efterlyser en lärarutbildning på vetenskaplig grund. De menar att detta kräver att en särskild utbildningsvetenskaplig fakultet ska byggas upp. Detta kan ge sken av att vara en bra idé, skriver fyra debattörer i en replik.

REPLIK. Lärarutbildningens vetenskapliga grund behöver stärkas och professionsnära forskning är en viktig del (DN Debatt 26/4). Men det kräver en bred vetenskaplig förankring. Professionsfakulteter gör dock inte lärarutbildningen till en etablerad del av högskolesystemet utan skulle istället innebära en organisatorisk särlösning, skriver företrädare för Göteborgs universitet.