Trots det stora behovet av lärare i Sverige minskar intresset för flera lärarutbildningar. Det visar ny statistik från Universitets- och högskolerådet.

Det behövs fler förskollärare. Därför erbjuder sig Motala kommun nu att betala för utbildningen om de egna barnskötarna väljer att läsa vidare.

Flyktingvågen har skapat stora påfrestningar för många kommuners SFI-utbildningar. Var femte kommun uppger att effekterna varit ”betydande”, och på flera håll har man inte klarat lagens krav. Det visar en ny kartläggning som SVT tagit del av.

Moderaterna vill satsa 100 miljoner kronor för att rekrytera 5.000 lärare från utlandet för att motverka lärarbristen i den svenska skolan. Det är en av satsningarna i partiets skuggbudget.

Var fjärde gymnasieelev skulle behöva plugga till lärare efter gymnasiet för att rädda upp lärarbristen. Men finns det några som vill bli lärare?

Till hösten börjar Norbergs kommun ett samarbete med Högskolan Dalarna. Det handlar om att de studenter som ska bli förskolelärare nu kan göra sin praktik i Norberg.

Hittelön, flyttbidrag eller betalt redan när du pluggar - med erbjudanden som de här försöker kommuner runtom i landet överträffa varandra för att locka till sig de eftertraktade lärarna. I tider av lärarbrist blir den här kampen mellan kommuner något av ett nollsummespel. Vad leder det till? (webb-radio)

 Låt inte ivern att göra något åt lärarbristen förminska hela yrkeskåren, skriver Stefan S Widqvist, tidigare lärarutbildare vid Karlstads universitet.

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg. "Det kan vara en extra morot för att jobba vidare efter den givna pensionsåldern", säger Anna Stenström, verksamhetschef inom grundskoleförvaltningen i Borås Stad.

Glömstaskolan i Huddinge trotsar lärarbristen. Genom att jobba i så kallade ”lärarteam” har man i prövande tider lyckats hålla nere ­personalomsättningen och anställer endast behöriga lärare. "Jag har jättesvårt att se att jag ska gå tillbaka till traditionell undervisning", säger Amanda Carnlöf, ämneslärare på skolan.

Endast 39 procent av de som arbetar på fritidshem har en pedagogisk högskoleutbildning, enligt Skolverket. En krisartad situation som borde retts ut igår enligt Lärarförbundet. "Utvecklingen går åt helt fel håll", säger förbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Andelen personal på fritidshem med pedagogisk högskoleutbildning minskar stadigt. Hösten 2017 hade endast fyra av tio en sådan utbildning, vilket är den lägsta nivån sedan 1995, visar ny statistik från Skolverket.