Denna rapport beskriver det allvarliga läget med lärarbristen, men pekar också på flera möjliga åtgärder som ännu är oprövade. (pdf)

Situationen med lärarbristen är akut. Svaret är inte mer obehörig personal i skolan, utan fler legitimerade lärare. Nu bör insatser riktas mot de obehöriga som redan är anställda i skolorna, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.

Förväntningarna på vad skolan ska hinna lära ut till eleverna är höga. Samhällsutmaningar av olika slag möts av krav på att skolan borde göra mer. Det kan gälla allt från stresshantering till källkritik och jämställdhet. Men i tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som…

Statistik från Skolverket pekar åt att det i hela Sverige väntas bli stora pensionsavgångar inom läraryrket under början av 2020-talet.

Stora grupper av lärare, framförallt speciallärare, kommer att gå i pension inom några år, samtidigt som många av de yngre lärarna är obehöriga.

Skolverkets satsning på stöd till obehöriga lärare kritiseras av LR och Lärarförbundet. Vi bedömer att deras farhåga om att synen på läraryrket riskerar att devalveras är överdriven. Lärarlegitimationsreformen har brett stöd. Medvetenheten om hur betydelsefullt det är med behöriga lärare är stor i Skolsverige, skriver Peter Fredriksson, Skolverket, i en replik.

 Lärarutbildningskrisen är ingen politisk plåga för utbildningsminister Anna Ekström. Det borde den vara. Bristen på bra lärare är systemkritisk. Det skriver Widar Andersson på ledarplats

Universitets- och högskolerådet visar nu att 86 procent av de som är behöriga till grundlärarutbildningen i dag inte skulle komma in om kraven höjdes. Men alternativet kan inte vara att bibehålla de ynkligt låga behörighetskraven, skriv er Emma Jaenson på ledarplats.

Olika kommuner prioriterar språkundervisningen olika högt. I Kristianstad har man lagt ner franskan i såväl mellan- som högstadiet. Samtidigt kämpar Gällivare för att även i elever i glesbygden ska få tillgång till språkundervisning.

Allt fler elever väljer bort moderna språk, men det fattas ändå lärare. Och bristen på lärare bidrar till att ännu färre utbildar sig, i stället för tvärtom. Flera kommuner väljer att helt lägga ner undervisningen i franska eller tyska. Orsaken: Den stadieindelade timplanen tillsammans med skriande lärarbrist och kortsiktiga politiska beslut.

Skolverket går ut med ett webbstöd till obehöriga lärare och förskollärare. Detta för att minska belastningen på behöriga lärare, men också för att stötta eleverna. Kursen får icke godkänt av Johanna Jaara-Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.

Skolverkets Peter Fredriksson: Vi klarar inte lärarbristen utan de obehöriga lärarna, och då måste vi ge dem stöd.