Fyrtio procent av huvudmännen avsätter ingen tid för förstelärares uppdrag utanför undervisningen, visar siffror från Skolverket. Jan Björklund menar att det är helt enligt planen.
Vi gör ett aktivt val att inte söka till förstelärare: Vi vill stå upp för en skola där kunskap och samarbete är viktigare än individuella satsningar där kvalitativa förbättringar uteblir, skriver gymnasielärarna Margareta Delin, Ulrika Edorsdotter och Israel Nuñez.
Tanken med regeringens satsning på så kallade förstelärare var att skapa en karriärväg för vissa lärare och samtidigt öka kunskapen och få eleverna att lyckas bättre.
Regeringens satsning på så kallade förstelärare, blev inte som tänkt. Många förstelärare har svårt att få tiden att räcka till för sitt uppdrag som innebär att bland annat inspirera andra lärare på skolan.
Regeringens satsning på så kallade förstelärare blev inte som tänkt. Många förstelärare har svårt att få tiden att räcka till för sitt uppdrag. Men Jan Björklund tycker att kritiken mot satsningen är överdriven.
Många förstelärare i landets skolor får ingen extra tid för det arbete de utför. Enligt Skolverket så är det 40 procent av de kommuner som har förstelärare, som inte givit dem någon extra tid för uppdraget.
Vissa skolhuvudmän väljer att betala tillbaka statsbidrag för miljoner istället för att ge pengarna till förstelärarna. Skolverket menar att kommunerna istället borde ha betalat ut i retroaktiv lön.
Rektorers skriftliga omdömen om lärare som söker karriärtjänster blir offentliga handlingar. Det står klart efter en dom i kammarrätten. Nu övergår Lindesbergs kommun till att ta muntliga referenser från rektorerna.
Lerums kommun får bidrag till 70 karriärtjänster inom skolan. Karriärtjänsterna innebär att skolan kan rekrytera och utse förstelärare och lektorer som kan stärka och utveckla undervisningen i skolan.