Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. Men vad händer om de blir så kritiska att de inte längre tror på någonting? (webb-radio)

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Att kritiskt granska källor är en del av läraren Karin Siljreus vardag. Det blir ofta spontana diskussioner i klassrummet om något som eleverna läst eller sett på sociala medier.

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. "Flera resultat var överraskande", säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Skolinspektionen riktar kritik mot undervisningen i källkritik i årskurserna 7-9 och menar att eleverna inte får tillräckligt med kunskaper i ämnet. "Det var överraskande att man inte i större omfattning tagit reda på var eleverna befinner sig i sin digitala vardag", säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Svenska skolor är dåliga på att undervisa i digital källkritik. Det visar en granskning från Skolinspektionen. Filosofen Åsa Wikforss anser att skolorna bidrar till en misstro mot etablerade medier och vetenskapliga texter snarare än att lära sina elever att identifiera falska källor.

Vuxna och unga möter i dag stora flöden av konkurrerande information och nyheter. Förmågan att värdera och kritiskt ta ställning till information är därför mycket viktig. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny granskning att undervisningen i källkritik inte är uppdaterad på flera skolor, skriver Helén Ängmo och Roger Thuring, Skolinspektionen.

Skolinspektionen har granskat 30 skolor i årkurs 7–9 om hur undervisningen kring digital källkritik fungerar. Men de är inte nöjda med vad skolorna presterar. Bland annat så har två av tre skolor inte haft någon undervisning i hur sökmotorer sorterar och hur de leder läsaren till viss information.

Huvudsyftet med kvalitetsgranskningen är att bidra till utveckling. Granskningen gör tydligt vad som behöver förbättras för att i högre grad nå målen för verksamheten inom det aktuella området. Syftet är även att beskriva väl fungerande inslag och att visa på framgångsfaktorer. (pdf)

Skolan har en viktig roll när det gäller att utbilda elever i ett källkritiskt förhållningssätt för att de ska kunna utvecklas till informerade och ansvarsfulla medborgare. Ett källkritiskt förhållningssätt omfattar förmågorna informationssökning och källkritik. I undervisningen finns utmaningar när det gäller att utveckla elevers förmåga att kritiskt söka, granska och värdera information i digitala och…

Eleverna på Ersängskolan i Umeå är medvetna om att man ska vara försiktiga med att tro på allt som står på internet. "När något låter osannolikt så skulle jag ju utgå från att det inte är sant", säger hon, säger Ester Bergquist.