Med januariavtalets formulering ”Inkluderingen har gått för långt” hamnade inkluderingsdiskussionen återigen högst upp på agendan. Frågan kring hur skolgången för elever i behov av särskilt stöd bäst ska organiseras är dock betydligt mer komplex än så, menar forskaren Gunnlaugur Magnússon.

60 trummor på Lillstjärnans golv. 70 barn, 140 stora ögon, 140 ivriga händer. Så brakar allt loss och taket lyfter!

Entusiasm, delaktighet och en bra planering är viktiga byggstenar för att realisera inkluderings­idealet i vardagen. Förskolläraren Mia Bergqvist visar hur det ska göras.

"Man ska inte skilja ut någon elev på grund av handikapp", skriver en debattör i Aftonbladet.

Många skolor kämpar hårt för att bli bättre på att inkludera alla elever. Men vad bör en skola göra för att bli bra på att möta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Linda Petersson, rådgivare på SPSM och specialiserad på NPF, ger sina bästa råd.

Och ovanpå det har vi den pinsamma skrivningen i Januariöverenskommelsen om att ”inkluderingstanken har gått för långt”. Hur tänker man då? Inkludering är centralt för en demokratisk skola. Jag får skämmas bland de europeiska kollegor jag träffar. Vilka är det som inte ska vara med de andra och varför? Är ni som står för dessa…

Ny undersøgelse blandt forældre med børn, der har særlige behov, får formanden for Skole og Forældre til at kalde den nuværende inklusion en discountløsning. Undersøgelsen I magasinet Skolebørn viser, at 75 procent af forældrene oplever, at økonomi har indflydelse på, hvilket tilbud deres barn får. 67 procent oplever, at systemets samlede håndtering af deres barn…

Anders Söderström, är generaldirektör på Universitetskanslerämbetet. Han menar att utbildningsmetoderna på universiteten måste göras om.

Inkludering är ett ofta missuppfattat begrepp. En lyckad social och didaktisk inkludering kräver resurser och välutbildad personal, skriver Lotta Holme, universitetslektor, Linköpings universitet, m.fl.

I år har dobbelt så mange elever med autisme haft skolevægring i mere end et år sammenlignet med 2016. Det viser autismeforeningens årlige inklusionsundersøgelse. Stigningen hænger sammen med både inklusionslov og skolereform, mener foreningens formand.

Tre år efter at en ekspertgruppe kom med anbefalinger til inklusion i folkeskolen, er der stadig sket for lidt. Det mener de to lærere, som var med til at foretage eftersynet. Der er måske en større systematik på området nu, fortæller de. Og så er der kommet flere støttekrævende elever.