Lessebo kommun satsar 101 800 kronor om året per elev, relativt mycket jämfört med resten av landets kommuner. Men bara 40 procent läggs på undervisning, trots att bara sex av tio elever når målen i alla ämnen.

Malmö satsar 92 600 kronor per elev varje år, runt snittet i landet. Drygt hälften går till undervisning. Men elevresultaten är låga och kommunens stora sociala utmaningar gör att skolan får slåss om resurserna med andra kommunala verksamheter.

Kommunledningen har ansvaret för skolan och makten över resurserna. Men ansvaret för utförandet har skjutits ner till rektorer och lärare. Enligt experter som tidningen Skolvärlden har talat med bidrar det till att skapa en olikvärdig skola.

Det finns anledning att titta på hur skolan var organiserad förr i tiden, då svenska elever bevisligen presterade bättre. Ett stort paradigmskifte som inte går att bortse ifrån var skolans kommunalisering, skriver Gunnar Petersén, kommunpolitiker.

När Kommunalarbetarförbundet genomför en omfattande undersökning om hur dess medlemmar ser på arbetet i förskolan verkar resul­tatet ha blivit ett annat än det förväntade. Kanske är den viktigaste slutsatsen att sex av tio anställda i den kommunala förskolan är generellt sett nöjda med verksamheten, skriver Martin Tunström på ledarplats.

Kommunal har kartlagt skillnaderna mellan kommunala, ideella och bolagsdrivna förskolor. Det visade sig att fler arbetarföräldrar har kommunala förskolor delvis för att det där finns längre öppettider.

I en ny rapport om förskolan framkommer skillnader mellan privata utförare och kommunala. ”Vi är på väg mot skilda världar” säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal som har gjort undersökningen.

Regeringens utredning om kommunaliseringen av skolan ger inget vetenskapligt stöd för idéer om att skolan ska förstatligas. Ändå är det den bilden som nu förmedlas. Resultatet är en ovetenskaplig och partisk utredning, skriver Per-Arne Andersson, avdelningschef, SKL.

Det är tydligt att SKL inte förmått ta till sig att det finns en bred och djupgående kritik mot hur kommunerna missköter uppdraget med att leda och ta ansvar för den svenska skolan, replikerar Bo Jansson på Lärarnas Riksförbund.

Regeringens partiska utredning om kommunaliseringen av skolan ger inget vetenskapligt stöd för idén om att skolan ska förstatligas. Ändå förmedlas nu den bilden, skriver SKL:s avdelningschef Per-Arne Andersson.

Kommunaliseringen innebar försämrade studieresultat och arbetsförhållanden för lärare och rektorer – ett misslyckande kort sagt. Drygt 25 år av svensk skolpolitik i ett Leif Lewinsk nötskal.

Många anser att skolan är höstens viktigaste valfråga. På en månad har nära 10 000 skrivit under Lärarnas Riksförbunds upprop för en nationell kunskapsskola på Skolvalet2014.se.