Det är fel att avveckla de framgångsrika spetsutbildningarna i gymnasiet. De möter elevers behov av stimulans och utveckling på ett sätt som skolan tidigare inte klarat av, skriver liberala politiker.

Ingen har turt å rokke ved den norske skolen på snart 100 år. Nå mener flere at det er på tide å satse på talentfulle barn. Skeptikerne frykter for det likeverdige norske samfunnet.

Att Ruben Linna hade en stor förmåga för matematik märkte hans föräldrar av redan tidigt. Han jämförde tal och sträckor och var duktig på huvudräkning långt innan han kunde läsa. Men när han började i skolan blev mattelektionerna tråkiga och motivationen sjönk då nivån var för lätt.

Regeringen har beslutat sig för att följa andra grannländernas exempel, och rekommenderar covid-vaccin till barn mellan 12-15. Ett beslut som många väntat länge på.

När gymnasieskolorna nu planerar för skolstarten ser åtgärderna olika ut i varje kommun och skola. Gemensam är oron bland många lärare. ”Att bedriva en smittsäker undervisning känns i många lägen som en omöjlig uppgift i en verksamhet som skolan”, säger läraren Christina Englöf – som har en man i riskgrupp.

För att göra studier möjligt för fler är det centralt att det finns bra möjligheter till studiefinansiering även högre upp i åldrarna, skriver Matilda Ernkrans (S) minister för högre utbildning och forskning.

Viktor Rydbergs Gymnasium (VRG) Odenplan bryter mönstret och är en skola där högpresterande elever får anpassade utmaningar för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Det framgår av en granskning av Skolinspektionen. Skolchef Kristy Lundström menar att individuella anpassningar är viktigt för att behålla elevernas motivation.