Lars-Åke Bäckman är ämnesansvarigt undervisningsråd på Skolverket för hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa. Här besvarar han några vanliga frågor som lärare brukar diskutera.
I lektionssalen på Vårboskolan ligger högar av kläder utspridda. Dagens uppgift är tvätt – en liten bit i pusslet som kallas vuxenliv, och en del av höstterminens ämnesövergripande tema Flytta hemifrån.
Koka soppa i all ära. Huvudsyftet med dagens hem- och konsumentkunskapslektion på Flahultsskolan är att börja öva på att ge omdömen om arbetsprocessen och resultatet.
Matfett, minusgrader, regn och timmar vid spisen eller ute i skogen. Arbetsvardagen sliter hårt på kläderna för lärare i idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap. Ändå vill inte alla arbetsgivare betala för arbetskläder.
Nina Engqvist är läraren bakom Youtubekanalen Ninjas Hemkunskap. Där lär hon bland annat ut hur man skalar en morot, tar bort ludd och betalar en räkning.
Kostnaden för ökad ohälsa är mycket större jämfört med att öka antalet hemkunskapstimmar. Hemkunskapen måste åtminstone få lika många timmar som bild och slöjd, skriver hushållsläraren Britt-Marie Dahlin.
”I en tid av stora klimatförändringar, unga som tidigt skuldsätter sig och en offentlig sektor där män och kvinnor fortfarande inte får lika lön för lika arbete så behövs hem-och konsumentkunskapen mer än någonsin”, skriver Teysir Subhi.
Nej, hemkunskap förtjänar inte fler undervisningstimmar. Det är dags att sluta låtsas som att alla skolämnen betyder lika mycket, skriver Expressen på ledarplats.
Svenska elever saknar grundläggande kunskaper om livsmedelshygien, enligt en ny avhandling. På Dagens Nyheters debattsida kräver nu forskare och ämnesföreträdare en utökad timplan i hem- och konsumentkunskap.
Det råder stor brist på kunskap i hur man tillreder och hanterar livsmedel för att undvika matförgiftning, visar en ny avhandling från Uppsala universitet. Mer hemkunskap i skolan skulle kunna hjälpa till att skapa mer medvetna konsumenter, skriver nu flera experter på DN Debatt.