Sveriges niondeklassare står nu inför valet till gymnasiet. För en del är valet enkelt, för andra orsakar det mycket stress och oro. Här är de viktigaste sakerna att tänka på.

En ny sammanställning visar vilka gymnasieutbildningar som lönar sig mest och som snabbast leder till jobb. Skillnaderna är stora. ”Det borde vara enklare att jämföra utbildningar och skolor”, säger utbildningsexperten Johan Olsson till fPlus.

När det gäller de gymnasieskolans yrkesprogram glömmer Svenskt Näringsliv att redovisa en bekymmersam skillnad: färsk statistik visar att fristående gymnasieskolor lyckas betydligt sämre än kommunala med att få eleverna i jobb efter utbildningen, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund, i en replik

Tobias Krantz och Johan Olsson, Svenskt näringsliv: Ny statistik visar stor skillnad mellan gymnasieprogram i hur lång tid det tar för eleverna att få jobb.

Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället redovisas senast den 1 juni 2020.

Mår elever och lärare bättre i en grönare miljö och kan en miljö med växter även förbättra studieresultaten? Det ska man försöka ta reda på i ett forskningsprojekt där Mittuniversitetet ochTimrå Gymnasium ingår.

Ung Företagsamhet ger elever möjligheten att under ett läsår i gymnasiet starta och driva ett eget företag. Problemet är att för få elever erbjuds denna möjlighet. Cirka 30 procent av en årskull driver företag genom Ung Företagsamhet. Det är bra, men de behöver bli fler, skriver Mats Andersson och Hans Andersson, Svenskt Näringsliv.

Cybergymnasiet på Pusterviksgatan vid Järntorget läggs ner. Skolans omkring 300 elever får beskedet av skolledningen nu under förmiddagen.

Det finns till och med skolor i utsatta stadsdelar där 7 av 10 elever inte blir behöriga till gymnasieskolan. Detta måste klassas som svenskt rekord i skolmisslyckande, skriver Heike Erkers, SSR, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Redan när gymnasielagen infördes 2018 var problemen uppenbara. Gymnasieutbildningarna och vissa yrkesutbildningar omfattades, men inte universitetsutbildningarna. Sveriges kommuner och regioner har dessutom larmat om att det varit oklart exakt vilka utbildningar som lagen faktiskt omfattar, skriver Jenny Wennberg på ledarplats.

Lagar reglerar normalt beteenden. När värderingar och attityder nu lyfts in tar Sverige ett steg närmare en åsiktslagstiftning. Det kan bli ytterst problematiskt, skriver Peter­ Eriksson, integrationsstrateg i Ystads kommun.

Kommunens beslut att avveckla gymnasieskolans nationella program uppfyller inte kommunallagens krav på beredning och bryter dessutom med sitt ansvar gentemot eleverna, enligt oppositionspartierna.