De ubehagelige oplevelser dækker over alt fra hadefulde kommentarer til deling af billeder.

I Forshaga ­är man noga med att inte glömma de yngre skolåldrarna i ­arbetet med målinriktad studie- och yrkes­vägledning. Häng med på en ”yrkes­lunch” för tredjeklassarna!

Elever tappar läsfärdighet under sommarlovet. I synnerhet drabbar det barn som redan har ett tufft utgångsläge. Men det går att stämma i bäcken visar forskare som följt projektet ”Läsa äger”.

På Andersberg i Halmstad är gymnasiebehörigheten bland niondeklassare lägst i Halland. Men trenden kan vara på väg att vända. Möt Bella och Afnan som kämpar sig tillbaka efter att gått utan nian utan fullständiga betyg.

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Skolorna i Älmhults kommun har tydliga rutiner för övergången mellan årskurs sex och sju. Handlingsplanen underlättar samarbetet och gör skolbytet tryggare för elever med funktionsnedsättning.

Det kan vara både spännande och svårt att byta till en ny förskola eller skola. Vad är viktigt att göra när övergången berör barn och elever med funktionsnedsättning? Ulrika Bengtsson, rådgivare på SPSM ger några råd.

Trots att Europa befinner sig i vad som beskrivs som det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget tas inte totalförsvaret upp i läroplanen så som på 1980-talet. Det bör förändras så att barn och unga blir bättre förberedda, menar Per Sandberg, biträdande skolchef i Habo kommun.

Flera myndigheter har sedan kriget i Ukraina bröt ut uppmanat Sveriges skolor att förbereda sig och öva inför det värsta, såsom höjd beredskap eller till och med krig. Men hur långt skolorna i länet har kommit varierar, visar en enkätundersökning som SVT Nyheter Jönköping gjort.

Förskolor och skolor bör förbereda sig och öva för att kunna fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig. Det menar Skolverket som uppmanar landets skolor att se över beredskapen.

Leseresultatene blant norske 10-åringer er tilbake på 2006-nivå, viser resultatene fra PIRLS.

Historisk dårlige læseresultater skyldes primært manglende fritidslæsning. Det mener to læseforskere og dansklærernes folkeskoleformand, der dog ser lyst på fremtiden.