Det som är bra för elever med funktionsnedsättning är oftast bra för andra elever också, skriver Gunilla Gerland, ­skribent och utbildare inom autism i en krönika.

Coronapandemin har ökat Sveriges redan stora utbildningsskuld till elever med funktionsnedsättning. En avbetalning på skulden är att långsiktigt investera i skolan. Då behövs en nationell samordnare, skriver ledare för flera intresseorganisationer, bland annat Autism- och aspergerförbundet.

Vi har läst om hur kaosartat skolvalet har blivit för många elever som tvingas åka långt och lämna sina kamrater. Men för barn med funktionsnedsättningar blir konsekvenserna ännu värre. Vissa får ingen möjlig skolgång alls då kommunen väljer att skära ner, skriver bland andra Ann Nolin, skolombud Autism- och Aspergerföreningen Distrikt Göteborg.

Att skolor använder lärplattformar och digitala läromedel som inte fungerar för barn och unga med funktionsnedsättning är en riktig skandal. Webbtillgänglighet är inte raketforskning. Det handlar om att ställa krav när man upphandlar och kontrollera att de system man använder uppfyller dessa krav, skriver Funkas forsknings- och innovationschef Susanna Laurin.

Rektor Thomas Lundgren på Sjöviks folkhögskola säger att allt fler kommuner vägrar betala för de assistenter som ska hjälpa elever med funktionsnedsättning.

Klyftorna mellan barn i Sverige ökar. Var du bor i landet och vem du är kan vara det som avgör om du som barn får dina rättigheter tillgodosedda. Regeringen måste agera för att ojämlikheten ska minska, kräver nu 19 barnrättsorganisationer.

På Kannebäcksskolan i Göteborg studerar sedan några år en elev med Spielmeyer-Vogts sjukdom. Diagnosen är ovanlig, årligen insjuknar 1–2 barn. Den ärftliga sjukdomen är progredierande – den blir värre och värre – och detta ställer stora krav på det pedagogiska upplägget. Första symtomet är vanligtvis synnedsättning strax före skolåldern.

I några veckor har elever på Kristinaskolan arbetat med att forma varje bokstav i handalfabetet med gips på bildlektionerna och skrivit texter om sina drömmar på svensklektionerna. Gipshänderna och texterna med elevers drömmar finns nu att se på Härnösands konsthall.

Alla elever förtjänar den bästa skolgång de kan få, oavsett begåvning och funktionsförmåga. Det finns därför inget utrymme för ”antingen eller” när vi pratar om barns rätt till utbildning, replikerar rådgivaren i specialpedagogiska frågor Pia Rehn Bergander till Mats Reimer.

Måste personer med intellektuell funktionsnedsättning skriva in sig på förskolan för att kunna utveckla digital kompetens. Det frågar företrädare för Riksförbundet FUB, Svenska Downföreningen, Autism- och Aspergerförbundet med flera, med anledning av att utbildningen anpassad it vid Mora Folkhögskola är nedläggningshotad.

Tidligt anbragte børn klarer sig bedre i skolen end sent anbragte, men overordnet viser en ny analyse, at de anbragte børn, der går i almindelig skole, klarer sig dårligere end andre børn. De har højere fravær, får lavere karakterer, og færre tager afgangseksamen.

Hösten 2018 tillsatte regeringen en utredning med målet att skapa bättre styrkraft i funktionspolitiken. Betänkandet från utredaren har gått ut på remiss och Specialpedagogiska skolmyndigheten har gett en del kommentarer.