Antalet personer som får autismdiagnos har ökat kraftigt de senaste tio åren, framför allt bland flickor. Höga krav i skola och arbetsliv är delar av förklaringen, enligt psykiatrikern Sven Bölte. "För vissa blir diagnosen en identitet", säger han.

Vi människor klarar av betydligt mer än man tror. Det framgår i Kristina Ståhlnackes krönika, och i hennes arbete med personer med intellektuell funktionsvariation.

Varje år föds cirka 200 barn i Sverige med nedsatt hörsel. Att ta till sig undervisning tar mycket energi från arbetsminnet. Vad kan deras skolor göra för att ge dem bra förutsättningar att orka hela dagen? Anette Wiklund, rådgivare på SPSM, delar med sig av råd som kan göra stor skillnad.

Att ha en elev med synnedsättning kräver planering. Material ska anpassas, uppgifter kan ta längre tid att utföra och samarbetet med resurspersoner ska synkas. Det behöver läraren ta höjd för. Annars är det som att få vilken elev som helst! 

På Nordiska folkhögskolan i Kungälv har man utformat en kurs för personer som varit utan aktivitet en längre tid. Vissa har drabbats av utmattningssyndrom, andra har upplevelser av social fobi eller annan psykisk ohälsa.

Drygt en av tio unga mellan 25 och 29 år saknar arbete eller plugg att gå till. "Fruktansvärt tragiskt, säger Kajsa Hallmans, som arbetar med frågan på småländska höglandet i Jönköpings län. Hon menar att det behövs fler sätt för unga att ta sig in på arbetsmarknaden.

Efter en lång kamp för att få stöd åt sina barn med funktionsnedsättningar tvingades Malin till slut sätta barnen i en annan skola. Hon riktar kritik mot ett system där barnen faller mellan stolarna – och hon är inte ensam.

Skolans regler om anpassningar vid nationella prov är en djungel för elever med normbrytande funktionalitet. Magnus Henrekson menar att anpassningar för elever med dyslexi skulle leda till en inflation i diagnoser. Men är det verkligen problemet, undrar eleven Roxy Jansson Stening och Susanne Fransson, docent i rättsvetenskap.

"Jag har en elev som har anorexi och inte kan vara med på idrotten. Hur gör jag när jag ska sätta betyg?" I det här avsnittet av Skolverkspodden svarar vi på den frågan och fler frågor om undantagsbestämmelsen, eller pysparagrafen som den också kallas. (webbradio)

På Regnbågens anpassade grundskola i Märsta utanför Stockholm får eleverna stöd från en central samordnare med fritidsaktiviteter på fritidshemtid, friluftsdagar och lov.

I Ånge kommun satsar politikerna på stöd till alla barn och elever som behöver det. Mer kunskap, nya arbetssätt och en resursskola gör stor skillnad för elever med stora svårigheter inom språk, kommunikation och socialt samspel.

Elever med funktionsnedsättningar har ofta svårare att nå skolans kunskapskrav. I dag finns det begränsade möjligheter att samlat och på nationell nivå följa deras kunskapsutveckling och vilka stödinsatser de får. Regeringen vill därför göra det möjligt att samköra insamlad information om eleverna från Skolverket och Socialstyrelsen.