Det finns ingenting som tyder på att de som svartmålar en framtida svensk skola utan profitmotiv har rätt i sina spådomar. Det är nämligen så att dessa riskkapitalbolag som riskerar så lite, inte tillfört något som kommer att försvinna med dem när de lämnar den svenska skolan. Elever, pedagoger och den kommunala skolpengen kommer fortfarande…

Trots att antalet ungdomar i gymnasiet stadigt sjunker fortsätter flera stora koncerner att starta nya skolor över hela landet. I Värmland finns till exempel över 5 000 platser men bara 3 000 tusen elever. Nu höjs kritiska röster.

Trots att elevunderlaget till gymnasieskolan minskar har ett flertal nya friskolor startats de senaste åren. Nu tvingas ett skolor stänga på grund av för få sökande.

Gävle kan få fyra nya fristående högstadieskolor inom ett par år. Jensen Education College AB och redan etablerade Gefle Montessoriskola har skickat in ansökningar till Skolinspektionen. Och två andra skolor tänker öppna redan till hösten.

Den aktuella nedläggningen av ett antal JB-skolor runt om i landet är en del av ett större problem – friskolesystemet i sig. Friskoleföretagen kunde under flera år skära guld med täljkniv. Idag ser läget annorlunda ut, skriver Jonas Sjöstedt (V).

Det är oacceptabelt att elever får sin utbildning förstörd för att skolor går i konkurs. Att Lärarnas Riksförbund ser problemet är bra, men deras förslag om mer kontroll är inte tillräckliga, skriver Jonas Sjöstedt (V).

Till sommaren bommar Vittragymnasiet igen för gott. Nu sjunker sökandesiffrorna kraftigt även för JB-gymnasiet i Ängelholm.

Det finns ett flertal exempel på att oseriösa personer tillåtits starta friskolor, oftast med praktisk inriktning, och sedan låtit eleverna komma i kläm, skriver UNT på ledarplats.

Hasselakollektivet vill starta friskola. – Jag tror det kan bli hur bra som helst, det gäller bara att få det ekonomiskt bärande, säger Hasselakollektivets verksamhetschef Kenneth Engström.

För första gången sedan friskolereformen infördes på 1990-talet minskar andelen nybörjarelever i fristående gymnasier.

Grennaskolan, Sigtunaskolan och Lundbergs skola överklagar samtliga Skolverkets beslut att återkräva bidrag. Skolverket krävde tillbaka drygt 800.000 kronor från Grennaskolan, pengar som man menar har betalats ut felaktigt för bidrag till utlandssvenska elever.

Hur ser vi till att välfärden inte bara uppfyller kvaliteter som är lätta att mäta, utan även mjukare värden? Kompetens hos beställaren är betydligt viktigare än frågan om vinstintresse, skriver forskare i projektet ”Uppdrag välfärd”.