Utmaningen för skolan är hur man kan ta tillvara goda pedagogiska alternativ utan att de ska belastas med vinstkriterier som frestar ansvariga att vara oansvariga exempelvis när det gäller bedömningen av elevers prestationer eller när det gäller benägenheten att ”plocka russinen ur kakan”, skriver Ingrid Westlund, Vänsterpartist och skolforskare, i en replik.

De här stora och gedigna utbildningskoncernerna kan bli en väsentlig framgångsfaktor för Sverige. När Stefan Löfven frigör sig från det nedlåtande vänstertugget om "vinstjakt" för att istället samverka med den framgångsrika utbildningsindustrin så kan såväl Pisa-mätningar som jobb och tillväxt förbättras, skriver Widar Andersson på ledarplats.

Det är det gemensamma målet som är viktigt för den svenska skolan. Därför bör vi lära av varandra för att förbättra mål och resultatarbetet, i synnerhet när Skolinspektionen lyfter fram ett arbetssätt som kan förbättra resultaten, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Problem av olika slag finns i såväl kommunala skolor som i friskolor. Slutsatsen är att vi behöver samarbeta, inte kritisera varandra. Det handlar om att lära av varandra och att lyfta fram både styrkor och brister för att skapa en väg framåt för den svenska skolan, skriver Per-Arne Andersson, SKL, i en replik.

Vinstdrivande friskolor har mindre klasser än kommunala skolor. De lägger mindre pengar på byråkrati och en större del av sin budget på undervisning. Men genom att trixa med statistiken får ”det fackliga idéinstitutet” Katalys fram en bild som passar dess politiska syften, skriver Fredric Skälstad, Svenskt Näringsliv.

Vintertullsskolan i Stockholm tar bara emot elever som har så stort stödbehov att de beviljats extrapengar av sina hemkommuner. Nu kräver Skolinspektionen att skolan även accepterar elever utan stödpengar.

De stora skolbolagens affärsidé leder till en segregerad skola – som i sin tur medverkar till dagens utveckling med sjunkande skolresultat för skolan i dess helhet. Det skriver Daniel Suhonen, Sten Svensson och Mats Wingborg i en slutreplik om friskolornas lärartäthet.

Riksinternaten förlorar sin särskilda ställning. Statsbidragen försvinner och skolorna får inte längre ta ut elevavgifter.

EQT-partnern Thomas von Koch och Segulahs partner Gabriel Urwitz anser att kritikerna tiger om viktig information i färsk debattartikel.

SD vill som ensamt parti behålla statsbidragen på miljontals kronor till riksinternaten Lundsberg, Grenna och Sigtunaskolan, som debatteras under onsdagen i riksdagen.

Det finns närmare 4 000 fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 25 procent av de totalt drygt 16 000 förskolorna och skolorna. Var fjärde fristående grundskola (23 procent) har färre än 50 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har nästan var tredje (30 procent) färre än 100 elever.

För oss är det stora hotet mot den svenska skolan att alltför många skolor levererar dåliga resultat, att elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper. Det skriver Friskolornas riksförbund i en replik till tankesmedjan Katalys artikel om friskolorna.