När ”Eva” och hennes familj flyttade ville de byta skola för sina barn. Först fick de veta att det fanns plats men när det formella beskedet kom fick de nej. Föräldrarna har känslan av att det var på grund av att barnen utreddes för bland annat adhd vid tiden för ansökan.

Att elever med särskilda behov ofta får ett sämre bemötande av skolor har flera orsaker, visar forskning. Ekonomi, kunskapsbrist och konkurrens mellan skolor tros vara de viktigaste orsakerna. I videon ovan går vi igenom drivkrafterna bakom skolornas diskriminering. (webb-tv)

Barn som utreds för adhd eller har diabetes får ett sämre bemötande när de kontaktar skolor för att fråga om plats än barn som inte har några diagnoser. Det visar en färsk studie från diskrimineringsforskare.

Nuvarande skolvalsmodell förstärker segregationen och ojämlikheten. Våra politiker måste våga utmana de tunga särintressen som vinner på dagens snedvridna skolmarknad, skriver Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Problemet är inte de populära skolorna med hög kvalitet och föräldrarna som engagerar sig. Vi måste i stället göra mer för att lyfta de som inte engagerar sig och förbättra eller lägga ner skolor som inte fungerar, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, i en replik.

Den politiker som vill förändra hur svensk skola ska finansieras och vilka villkor som ska gälla är också svaret skyldig till hur ekvationen ska gå ihop, skriver Anna Sörelius Nordenborg, vd Internationella Engelska Skolan.

Det är naivt att tro att aktiebolagsdrivna skolor skulle ha något som helst intresse av en likvärdig skola, skriver rektorn Linnea Lindquist i en debattartikel efter att utredningen om en likvärdig skola presenterats.

Om man anser att skolan är till för företag, för föräldrar som ställer sina barn i kö tidigt samt för aktieägare så kan man resonera som Erik Lidström gör. Om man däremot anser att skolan är till för eleverna så ter sig utredningens förslag rimliga, skriver rektorn Linnea Lindquist i en replik.

Skolsegregation är inte ett problem. Vad som behöver åtgärdas är usel undervisning. Görs det försvinner segregationen gradvis av sig självt, skriver debattören Erik Lidström.

Att kötid inte längre ska få användas som urval till skolor är ett viktigt och välkommet besked. Kötid är en starkt bidragande orsak till den ökade skolsegregationen skriver Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, och Mattias Samuelsson, utredare LO.    

Det var tidigare planerat att eleverna i årskurs nio och trean på gymnasiet skulle komma tillbaka till skolan och internatet på söndagen den 3 maj för att starta undervisningen dagen efter, men så blir det inte efter att skolan har gjort en riskanalys.

Argumentationen är så rutten att jag har svårt att behålla min frukost, skriver Daniel Suhonen.