Några avfärdar förslagen rakt av. Andra stödjer dem helt och fullt. Skolvärlden, organisationer och kommunerna är delade i synen på utredningen om en mer likvärdig skola, oavsett elevers bakgrund och förutsättningar.

Det är hög tid att plocka av friskolorna en del av de stötande privilegier som de har på dagens skolmarknad, skriver Expressens ledarredaktion.

Filippa Mannerheims anklagelseakt mot Sveriges riksdagspolitiker på Expressens kultursida har väckt stor uppmärksamhet. Nooshi Dadgostar och Daniel Riazat från Vänsterpartiet svarar i skoldebatten.

Igår var det sista dagen för alla remissinstanser att tycka till om den omdebatterade ”likvärdighetsutredningen”. Samtidigt har det blossat upp en storm där åtta lärare startat ett upprop mot friskolornas vinster. Läraren.se har sammanfattat debatten.

Grundskolenämnden i Göteborg begär att friskolor ska häva sekretessen kring sin elevsammansättning. Annars kan de få lägre skolpeng.

IES är fortfarande svaret skyldiga till varför friskolor ska få samma ersättning som kommuner trots att de inte har samma ansvar och kostnader som följer med det, skriver Gunilla Svantorp (S).

Nu blåser en ny politisk friskolestrid upp.Bland annat om kösystem till populära friskolor. "Att ha kötid som urvalsinstrument är att be om segregation," säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Även Centerpartiet vill behålla möjligheten för friskolor att ha kötid som urval – därmed motsätter sig en majoritet av riksdagspartierna utredningsförslaget om att slopa kötiden som urvalsgrund för att öka likvärdigheten i skolan.

Att de skolorna skulle kunna erbjuda något positivt som de andra saknar, nämns sällan i debatten. Det skriver Johanna Grönbäck på ledarplats.

SKR avfärdar i sitt remissvar till En likvärdig skola huvudförslagen i utredningen, som att slopa kösystemet och justera skolpengen. Men de rödgröna partierna reserverade sig. Det visar på en partipolitisk splittring bland kommunerna.

Trots att hans föräldrar gjorde allting rätt, blev Bengt separerad från sina kompisar mitt i skolgången. Så fungerar politiska idéer i verkligheten: inte som man tänkt sig, skriver Åsa Plesner i en krönika.