Johan Ingerö, Timbro, hävdar att kamrateffekternas betydelse för elevernas inlärning är ett villospår utan vetenskaplig förankring. Eftersom det inte finns några kamrateffekter är i stort sett hela kritiken mot de fristående skolorna omkullkastad, hävdar Timbro. Men så enkelt är det inte, skriver flera debattörer.

Timbros Johan Ingerö kritiserar mig för mina uttalanden om skolvalet i SVT-programmet Agenda. Det är bra att frågan debatteras, men dessvärre bygger han sin retorik på rena felaktigheter om vad jag faktiskt har sagt, skriver Anna Ekström, generaldirektör för Skolverket.

Johan Ingerö från Timbro hävdar att kamrateffekternas betydelse för elevernas inlärning är ett villospår utan vetenskaplig förankring. Eftersom det inte finns några kamrateffekter är i stort sett hela kritiken mot de fristående skolorna omkullkastad, hävdar Timbro. Men så enkelt är det inte, skriver flera debattörer.

Det finns inget forskningsstöd för att resultaten i den svenska skolan försämras för att elever har möjlighet att byta skola. Trots det driver Skolverkets generaldirektör Anna Ekström denna tes. Fokus måste i stället vara att ställa högre krav på alla skolor – inte att begränsa valfriheten, skriver Johan Ingerö, Timbro.

Uppsalas skolval är bara en fasad. I praktiken är det avståndet till skolan som avgör vem som får sin plats. Det anser en besviken förälder efter årets skolval.

Den borgerliga ideologiska låsningen i skolfrågorna är ansvarslös, skriver Daniel Riazat. Skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i en replik i Aftonbladet.

Idéburna skolors riksförbund välkomnar en översyn av det fria skolvalet. För handen på hjärtat - vi ser i dag konsekvenserna av en osynlig hand som sorterar elever, skriver Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund.

Antagningsreglerna bör omprövas och utredas, så att fler kan få möjlighet att välja skola, skriver fem företrädare för alliansen i Uppsala kommuns utbildningsnämnd.

I varje situation med fler sökande än platser måste ett urval göras. I London var det skolorna själva som valde att gå från en närhetsprincip till lottning för att göra detta urval, skriver Åsa Melander, f.d skolplatsplaneringschef i Londonkommunen Hackney.

Om inte en kommunal skola i ett mindre privilegierat område kan skapa ett lika starkt akademiskt koncept som en friskola så har man ju underkänt sin egen förmåga och därmed rättighet att driva skola över huvud taget, skriver Lotta Engzell Larsson, i en ledare.

När lottning eller kvotering ställs som alternativ till dagens ordning låter det som en korrigering, inte ett systemskifte. Men det är det. Det skriver Karin Svanborg-Sjövall, vd för liberala tankesmedjan Timbro.

Att sätta etiketten "svag" på utpekade elever och sedan placera ut dem i olika skolor är verkligen att göra dessa barn en björntjänst. I stället bör alla få relevant information om sina valmöjligheter, svarar Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund, till Skolverkets Anna Ekström.