Socialdemokraterna i Uppsala lovar ett kvalitetsregister om man vinner valet. Målet är att få alla skolor i Uppsala att redovisa hårdfakta som andel behöriga lärare, rastvakter, tilllgång till elevhälsa med mera. Förslaget får tummen upp av elever, men KD:s kommunalråd är inte imponerad.

Missuppfattningen att valfrihet förutsätter vinstuttag sprids medvetet av vinstskolekoncernerna. Men att vara emot vinstuttag är inte att vara emot valfrihet. Vi socialdemokrater värnar valfriheten i skolan, skriver Lina Axelsson Kihlblom, skolminister, och Anna Ekström, utbildningsminister.

Lärarförbundets ordförande i Academedia, ­Johanna Skullered Svensson, försvarar friskolorna. Hon tycker att debatten handlar om fel saker och i stället borde handla mer om elevernas rätt att välja (och välja bort) skola, men också om kommuners förmåga att hantera etableringen av friskolor.

Ett mera rättvist skolval, utan "hemliga köer" hos friskolorna. Förbjud religiösa friskolor. Det är några krav i ett tiopunktspaket för välfärden som Socialdemokraterna nu presenterar.

Sju av tio anser att det är rätt att man ska få välja grundskola. Detta är förstås huvudskälet till att de som kritiserar friskolor inte vill erkänna att försämrade villkor också kommer att minska möjligheterna för föräldrar att välja skola när det blir färre skolor, skriver Ulla Hamilton, Friskolornas riksförbund.

Om Vänsterpartiet får bestämma ska skolpengen avskaffas, försäljning av skolfastigheter stoppas och vinstförbud beslutas 2024. Altinget har intervjuat partiets utbildningspolitiska talesperson Daniel Riazat om skolfrågorna de går till val på.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson vänder i frågan om lottning till friskolor med långa köer.

Kommunernas beräkningar av skolpengen är otydliga och godtyckliga, visar Riksrevisionens rapport. Den konstaterar också att regeringens förslag inte löser de likvärdighetsproblem som finns. Men skolpengssystemet kan förbättras. Det behövs en ny opartisk utredning om skolans finansiering, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Ingen förälder vill tillbaka till det system som gällde före skolpengens införande. Men dagens modell innehåller motsättningar, skriver ekonomiprofessorn Roland Andersson.

En analys av omkring 500 000 barn mellan ett och fem år gamla visar att de redan i förskoleåldern sorteras efter samhällsklass och nationell härkomst. Därför bör förskolan inkluderas i den vidare skoldebatten om skolval, segregation och marknadsstyrning, skriver flera forskare inom bland annat utbildningssociologi

Skolpengen infördes i samband med valfrihetsreformen för skolan, och har varit viktig för att elever ska kunna välja skola. Riksrevisionens granskning visar att systemet har vissa nackdelar, och att regeringen bör se till att en nationellt bestämd schablon för ersättningen till fristående skolor införs. (pdf)