Det är med förvåning vi tar del av förslagen i Björn Åstrands utredning. Förslagen går ut på att begränsa elevernas valfrihet, bygga ut en omfattande skolbyråkrati, straffa friskolor och premiera dåligt fungerande skolor, skriver vd:ar för friskolekoncerner.

Den 27 april 2020 överlämnade Utredningen om en mer likvärdig skola sitt betänkande till regeringen. Regeringens särskilda utredare Björn Åstrand presenterade utredningens förslag vid en pressträff.

Skolor ska kunna kvotera eller lotta ut platser till skolor. Det är ett av förslagen som i dag lämnas över till utbildningsminister Anna Ekström. "Ska resultaten fortsätta uppåt måste jämlikheten öka i den svenska skolan," säger Anna Ekström under dagens pressträff.

Föräldrar ska inte långt i förväg kunna sätta sina barn i kö till en eftertraktad skola. I stället ska skolorna kunna kvotera eller lotta ut platser.Det är ett par av förslagen för att skapa en mer likvärdig skola som överlämnas till utbildningsminister Anna Ekström (S).

Likvärdighetsutredningen föreslår att ändra både på hur skolpengen beräknas och hur skolvalet går till. Däremot vill Björn Åstrand ha mer tid till frågan om ett större statligt ansvar.

Det fria skolvalet har bidragit till att skolan blivit mer segregerad och systemet bör därför göras om, skriver regeringens utredare Björn Åstrand på DN Debatt.

Utredningen om en mer likvärdig skola presenteras nu och bland annat föreslås att kötid inte längre ska få användas som urval till skolor.Det skriver regeringens utredare Björn Åstrand på DN Debatt.Lärarnas riksförbund välkomnar förslagen, men hade gärna sett ett ännu större statligt ansvar för skolan.

Kötid ska inte längre få användas för urval till skolan, föreslår regeringens särskilde utredare Björn Åstrand på Dagens Nyheters debattsida.

Regeringsutredaren Björn Åstrand: Utredningen om en mer likvärdig skola föreslår i dag ett förändrat skolval.

Barn med adhd och diabetes typ 1 väljs bort när föräldrar kontaktar svenska skolor och frågar om möjligheterna att få plats i den obligatoriska förskolan för sexåriga barn. Det skriver tre forskare.

Som borgerlig tar det emot att erkänna de baksidor som finns med det fria skolvalet. Men hellre det än att gräva ned huvudet i sanden och låtsas som om baksidorna inte finns, skriver Anela Murguz på ledarplats.

När jag växte upp i Smedjebacken på 70-talet fanns det inga skolor att välja mellan, i alla fall inte för oss som bodde i en bruksort med några tusen invånare, skriver DN:s Peter Letmark i en krönika.