Alla skolor ska ha hög kvalitet. Skolvalet ger de som vill, en möjlighet att välja en annan skola än den närmaste, skriver Kristina Axén Olin (M) och Marie-Louise Hänel Sandström (M) i en replik till Aylin Fazelian (S).

Skolvalet driver på segregationen. Vår forskning visar att skillnaderna mellan skolor har ökat när det gäller föräldrarnas inkomster. Det beror huvudsakligen på ökad elevsortering till olika skolor, skriver tre forskare verksamma vid IFAU i en replik.

Man kan vara negativt inställd till det fria skolvalet av olika skäl. Men man lär bli mycket besviken om man lägger ned det nuvarande systemet med förhoppning om att få en mindre segregerad skola, skriver två forskare.

Det är inte trovärdigt att hävda allas rätt till val av skola när det rådande systemet inte tillåter detta. Dessutom bidrar det fria skolvalet till ökad segregation vilket man säger sig vilja motverka, skriver Gerhard Eriksson (V), tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Skolinspektionen.

Vi behöver inte helt förbjuda skolkoncerner från att göra vinst, eller ta bort det fria skolvalet. Det finns en gyllene medelväg som löser problemen med dagens skola, menar läraren och skoldebattören Fredrik Lundin.

Att dessa modesta merkostnader – som enkelt kan ersättas genom att skolpengen justeras upp – skulle riskera friskolors existens framstår som en stark överdrift, skriver fyra nationalekonomer i en replik.

Problemet är inte att skolor kan göra vinst. Problemet är att skolor kan göra vinst på annat än bra undervisning och bra kunskapsresultat. Det skriver Samuel Jonsson, andre vice förbundsordförande för Moderata Ungdomsförbundet.

Gunnar Hökmark tycks ha missförstått vad den senaste tidens skoldebatt handlar om. Det som debatteras är på intet sätt friskolornas vara eller inte vara. Debattörer från höger till vänster tycks vara överens om att friskolorna är här för att stanna, skriver Annika Hirvonen (MP), utbildningspolitisk talesperson.

Bör skolan förstatligas? Vilken roll ska friskolorna spela? Nu ska en statlig utredning ta sig an de här frågorna. DN:s skolreporter Peter Letmark förklarar. (webb-radio)

Moderaterna har fortfarande inte svarat på varför Sverige som enda land i världen ska ha en extrem skolmarknad som skapar segregation. Det skriver S-politikerna Lena Rådström Baastad och Gunilla Svantorp i en slutreplik.

Det är fullt möjligt att skolvalssystemet bör göras om och skolpengen justeras för friskolor, men utanförskapsskolorna kommer dras med ungefär samma problem alldeles oavsett. Därför är det lika bra att redan nu erkänna att lösningen ligger i förändrade attityder och nya arbetssätt, skriver Susanna Birgersson på ledarplats.

I dag går det inte att blunda för systemfelen marknadsskolan fört med sig, skriver Alva Cedergran från S-studenters förbundsstyrelse, före detta elev på Engelska skolan i Karlstad.