Över 600 lärare mötte forskare inom undervisning och lärande på Lärarnas forskningskonvent i Göteborg på måndagen. Nästa år planeras två motsvarande arrangemang. Vi får forskningen serverad på ett silverfat, säger Petra Johansson från Eriksboskolan i Göteborg.

Varför läser pojkar sämre än flickor? Det är en av många frågor som ska diskuteras på Lärarnas forskningskonvent. – Vissa orsaker kan man räkna ut med knäna, säger Michael Tengberg, professor vid Karlstads universitet.

Lärare vet väldigt lite om hur deras elever står sig jämfört med elever på andra skolor. Det saknas helt enkelt relevanta kunskapsmätningar, visar en ny rapport. ”Att återkoppling leder till att vi förbättrar oss har vi alltid vetat. Men det verkar ha glömts bort eller undertryckts medvetet”, säger professor Magnus Henrekson.

En positiv trend märks i svenska barns genomsnittliga prestation i matematik sedan 2011, men skillnaderna mellan olika skolor ökar och är nu störst i Norden, visar en ny bok. "Socioekonomisk bakgrund får allt större betydelse för hur eleverna klarar matematiken", säger professor Kajsa Yang Hansen.

Nästan hälften av eleverna i mellanstadiet har utsatts för sexuella trakasserier. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.

En grupp forskare har lyft fram Gislaveds kommun som ett lyckat exempel på hur man kan bryta segregationen inom skolan och förbättra resultaten.

Alltför många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, men råd från experter är spretiga. En ny forskningsstudie ifrågasätter universallösningar och checklistor, men erbjuder hopp. Skolor behöver faktiskt inte förbättra allt samtidigt, skriver fyra utbildningsforskare.

Forskare hade räknat med att det psykiska hälsoläget bland unga skulle ha blivit bättre efter pandemin, men för flickornas del stämmer det inte.

I ett och ett halvt år har Mats Persson varnat för att identitetspolitiken tystar forskare. Nu visar en utredning att hotet mot akademisk frihet är ett annat, skriver DN på ledarplats.

Varannan forskare och lärare vid svenska lärosäten anser att friheten att styra över forskning och undervisning är hotad. Men hoten består sällan av en tystnadskultur på det egna lärosätet, utan handlar om politisk påverkan, enligt en ny kartläggning.