Lärare är bra på att planera lektioner och skapa studiero, men undervisningen vilar anmärkningsvärt lite på vetenskaplig grund. Det konstaterar en ny rapport där nästan 700 lektioner på 30 skolor i Sverige observerats. Men rapporten visar också ett enkelt sätt att göra lärarna skickligare.
Klassrummet är oumbärligt och nu vet man varför. I forskarna Agneta Gulz och Magnus Haakes nya bok ges svaren. – Klassrummet är det enda som fungerar i verkligheten. Ett fysiskt och socialt rum under ledning av en eller flera lärare. Vi vet också varför andra alternativ är sämre, säger Agneta Gulz.
Läs Skolportens intervju med logopeden Jonas Walfridsson. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Matematiksvårigheter i högstadiet och gymnasiet och kommer att tala om diagnosen dyskalkyli.
Över 600 lärare mötte forskare inom undervisning och lärande på Lärarnas forskningskonvent i Göteborg på måndagen. Nästa år planeras två motsvarande arrangemang. Vi får forskningen serverad på ett silverfat, säger Petra Johansson från Eriksboskolan i Göteborg.
Varför läser pojkar sämre än flickor? Det är en av många frågor som ska diskuteras på Lärarnas forskningskonvent. – Vissa orsaker kan man räkna ut med knäna, säger Michael Tengberg, professor vid Karlstads universitet.
Lärare vet väldigt lite om hur deras elever står sig jämfört med elever på andra skolor. Det saknas helt enkelt relevanta kunskapsmätningar, visar en ny rapport. ”Att återkoppling leder till att vi förbättrar oss har vi alltid vetat. Men det verkar ha glömts bort eller undertryckts medvetet”, säger professor Magnus Henrekson.
En positiv trend märks i svenska barns genomsnittliga prestation i matematik sedan 2011, men skillnaderna mellan olika skolor ökar och är nu störst i Norden, visar en ny bok. "Socioekonomisk bakgrund får allt större betydelse för hur eleverna klarar matematiken", säger professor Kajsa Yang Hansen.
Alltför många elever lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, men råd från experter är spretiga. En ny forskningsstudie ifrågasätter universallösningar och checklistor, men erbjuder hopp. Skolor behöver faktiskt inte förbättra allt samtidigt, skriver fyra utbildningsforskare.