Den offentlige skolens rammevilkår er årsaken til at mange med skolevegring trives bedre på privatskole, mener skoleforsker Ingvil Bjordal ved NTNU. 

Matematik-influencern Eleonora Svanberg kände sig inte tillräckligt smart för att jobba med matte, men har nu hittat sin plats i en mansdominerad bransch och vill inspirera fler unga tjejer att göra detsamma.

I ettan kombinerar matteeleverna skrivet språk med siffror, men längre upp i skolåldern blir symboler invävda i vanliga meningar allt vanligare. – Hur ord och symboler kombineras påverkar elevernas läsning, säger forskaren Ulrika Wikström Hultdin.

Alltför få går yrkesprogram på gymnasiet och många unga saknar den kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. De som sedan blir arbetslösa fångas inte upp på ett effektivt sätt – det ökar risken för att unga hamnar i kriminalitet, skriver Alexandru Panican, professor i socialt arbete.

Är undervisningsmetoden ”no excuses” lösningen för skolor med låga resultat i utanförskapsområden? Vad säger forskningen – och vad säger kritikerna? Gabriel Heller Sahlgren, forskare vid IFN, och Anneli Einarsson, lektor vid Malmö universitet, diskuterar med Andreas Ericson. (webbradio)

Elever i åttan och nian på Engelbrektsskolan i Borås kommer få en timmes sovmorgon varje dag, med start i höst. Det är en del av en forskningsstudie på högskolan i Jönköping där forskarna hoppas på att en senare start på dagen ska leda till bättre skolresultat och mående hos eleverna. (webbradio)

Ekonomiprogrammet har blivit det populäraste gymnasieprogrammet. Det kan ha att göra med ungdomars intresse för pengar och rikedom, enligt forskare.

Klassrummet är oumbärligt och nu vet man varför. I forskarna Agneta Gulz och Magnus Haakes nya bok ges svaren. – Klassrummet är det enda som fungerar i verkligheten. Ett fysiskt och socialt rum under ledning av en eller flera lärare. Vi vet också varför andra alternativ är sämre, säger Agneta Gulz.