Regeringen förlänger inte satsningen på 3 000 extraplatser vid landets folkhögskolor. "Jag får en känsla av att den nya regeringen inte gillar det vi gör", säger Mats Lundborg, rektor på Biskops Arnös folkhögskola.

Efter beskedet om sänkta anslag för folkhögskolorna i regeringens budget för 2023, gör nu folkhögskolornas intresseorganisationer flera insatser för att höja kunskapen om folkhögskola hos beslutsfattare på regional och nationell nivå.

Det blir fortsatt nej till Svenska för invandrare för ukrainska flyktingar, det säger den nya regeringen till Ekot. Istället satsar man på folkbildningsinsatsen "Svenska från dag ett" som hålls av folkhögskolor.

Den nyvalda regeringen fortsätter inte på den tidigare så framgångsrikt inslagna vägen: att ge landets folkhögskolor goda förutsättningar att kunna bidra till kompetensförsörjningen, skriver Olle Westberg, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation RIO.

Otillräckliga läs- och skrivkunskaper är vanligare än man kanske tror. Det handlar ett av våra boktips om.

När Sverige går in i en lågkonjunktur behövs folkhögskolans yrkesinriktade kurser mer än någonsin. Regeringens budgetbesked att avsluta extraplatserna är kontraproduktivt, anser Stefan Attefall, ordförande för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Folkbildningspodden har varit på Folkhögskoleforum. I avsnittet hör du bland andra Anders Lindberg, politisk chefredaktör på Aftonbladet, Maria Graner, Folkbildningsrådet, och Signild Håkansson, f.d. folkhögskolerektor. (webb-radio)

Enligt Tidöavtalet ska folkbildningen, alltså folkhögskolor och studieförbund, reformeras och effektiviseras, men det är oklart vad det innebär. På folkhögskolorna befarar man att "effektivisering" betyder sänkta anslag, och Biskop Arnö folkhögskola har därför startat ett upprop för folkbildningen.

­­­­"Jag vill ha den pedagogiska kompetensen och lära mig om folkhögskolan som utbildningsform". Det säger Maja Tolgraven, en av studenterna på folkhögskollärarutbildningen.

Jag tycker att alla ska gå vår utbildning, därför att det ökar chansen att bli en bättre lärare. Men det är inte görbart att ha det som krav. Det säger Louise Malmström, programansvarig för utbildningen till folkhögskollärare vid Linköpings universitet.

Folkhögskolan behöver arbetstidsavtal som utstrålar förtroende och frihet, men inte gränslöshet. Det skriver Tomas Rosengren, ordförande i Lärarförbundet Folkhögskola.

Studerande på Komvux och folkhögskolor har det tuffare ekonomiskt än andra studenter, enligt en ny rapport från CSN.Enligt rapporten är komvux- och folkhögskolestuderande generellt äldre och har barn i högre omfattning, vilket gör att kostnaderna stiger och marginalerna minskar.