Radikaliserade elever finns redan innanför skolans väggar. Men för att stävja extremism hos elever, är det inte mer auktoritet och utskällningar vi behöver fokusera på. Stärk istället elevdemokratin, skriver Eva-Lotta Hultén, utbildningsjournalist och författare.
På sju månader har tre skoldåd skett i Skåne – och attackerna har flera gemensamma nämnare: De utpekade gärningsmännen i Eslöv och Kristianstad umgicks på nätet och delade ett intresse för nazism och våld. Nu varnar Säpo för att allt fler barn radikaliseras på nätet.
I en ledare skriver liberala Expressen att friskolor inte ska finansiera radikal islamism. Friskolor ska inte vara extremisternas kassako, står det i rubriken. Men ingenstans i ledaren står det som borde vara självklart: Friskolor ska inte vara någon kassako, punkt, skriver Zina Al-Dewany på ledarplats.
Konspirationsteorier mot judar har ökat under pandemin, enligt Judiska ungdomsförbundet, som därför har tagit fram boken "Stolt jude".I den nya boken, som är riktad mot skolorna, får unga judar i Sverige berättar om sina liv.
Föreliggande rapport handlar om så kallade ensamagerande våldsverkare. Rapportens övergripande syfte är att analysera retorik, tillvägagångssätt och ideologi i samtida radikalnationalistiskt motitverade ensamagerande våldsverkares självutnämnda accelerationistiska och revolutionära kamp. (pdf)
Två pojkar har på kort tid attackerat elever och lärare på skolor i Skåne med kniv. Pojkarna kände varandra och delade båda en fascination för nazism och massmord.
Kontroversiella frågor bör ta plats i skolundervisningen. Men det förutsätter att svenska lärare får hjälp och stöttning, skriver Anela Murguz på ledarplats.
Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor? Hör Björn Westerström, gymnasielärare, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, Anne-Marie Körling, grundskolelärare och fd. läsambassadör, och Christer Mattsson, Segerstedtinstitutet. (webb-radio)
Allt färre Förintelseöverlevande finns kvar och deras vittnesmål når inte längre nya generationer genom direkta möten. Då blir skolans roll helt avgörande, skriver Åsa Fahlén, LR, Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet, och Matz Nilsson, Sveriges skolledarförbund.
Det extremistiska hotet är reellt och utgör en stor fara för elever och skolpersonal. Det är dags att det tas på allvar och att det motverkas. Här och nu, skriver Olle Linton, gymnasielärare och grundare av nätverket Lärare Mot Rasism.