Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår.
Den skola som inte lyckas uppväga skillnaderna i elevernas olika förutsättningar riskerar inte bara att eleverna missar utbildningens mål, utan bidrar också till utanförskap och ohälsa hos barn, men också sämre förutsättningar senare i vuxenlivet, skriver debattörerna.
Det är bara eleverna som vet hur det är att vara elev idag. Inte rektorer, lärare eller ens 25-åringar vet. Det menar Julia Lindh, som är förbundsordförande i Sveriges elevråd – SVEA. Själv tog hon studenten förra året. Här ger hon elevernas syn på varför elevhälsan är en viktig fråga för skolan.
De allra flesta skolelever i Skåne uppger att de mår bra eller mycket bra. Men trenden är negativ bland pojkar och flickor i samtliga årskurser och då speciellt bland flickor. Det skriver Birgit Modén och Mikael Stamming. De presenterar idag, här på Aktuella frågor, Region Skånes folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 2016 .
Sveriges kommuner har ansökt om statsbidrag för att anställa 667 personer inom elevhälsa och specialpedagogik, uppger utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande. Det kan handla om skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer och speciallärare. Skolverket har beviljat bidragen för höstterminen 2016. De uppgår till 100 miljoner kronor.
Regeringens statsbidrag för personalförstärkningar inom elevhälsa och specialpedagogik fördelas nu över landet. Totalt har Sveriges skolhuvudmän sökt bidrag för att anställa 667 personer i syfte att förbättra tillgången på elevhälsa och specialpedagogiska insatser i Sveriges skolor.
Vissa barn trivs i skolan och andra inte. Nu vill forskare ta reda på vilka insatser som kan göras för att motverka att barnen som inte trivs i skolan drabbas av psykosociala problem senare i livet.