Stora barngrupper och personal som släpar sig fram på höftkulorna är ett oändligt mycket större problem än några rader om digitala verktyg i ett styrdokument, skriver krönikören Maria Wiman.
Barnens första skolform har allvarliga brister när det gäller förskollärartäthet, bemanning, barngruppernas storlek, lokaler och utemiljöer, skriver forskare som vill se en utredning.
Camilla Åning, förskollärare och konsult med inriktning på digitala verktyg i förskolan, skriver en läsvärd debattartikel och ger flera exempel på när teknik kan vara relevant att använda i undervisningen. För oss är frågan viktig och vi välkomnar diskussionen, skriver Johan Pehrson (L) och Lotta Edholm (L).
Skolministern Lotta Edholm (L) svarar nu på förskollärarnas kritik mot förändringarna i läroplanen. – Det viktigaste är att vi tar bort kravet på digitala verktyg i förskolan. Det genomtänkta arbetet som bygger på vetenskaplig grund ska finnas kvar.
Åsa Fahlén, Sveriges Lärare, tycker att det är bra att regeringen tar bort pekpinnar om hur digitala läromedel ska användas i förskolan. Men regeringen har fokus på fel saker, anser hon.
Skolministern besked om att begränsa användningen av skärmar i förskolan får kritik på bred front. – Barns möte med digitalisering är allt annat än skärmtid och stillasittande, säger Linda Eriksson Båge, förstelärare i förskolan.
Regeringen vill ta bort krav på skärmar i skolan, men Pia Elofsson som är förskolerektor på Porsön i Luleå, tycker snarare att man ska förstärka betydelsen för de digitala verktygen.
I förskolan finns det ingen passiv ”barnvakt” där barnen stirrar in i en skärm medan vi pedagoger sitter sysslolösa. Nej, vi arbetar intensivt, planerar utifrån barnens intressen och nyfikenhet för att skapa meningsfull undervisning, skriver förskollärare Camilla Åning.